Motiverande samtal vid autism och ADHD

Liria Ortiz, är leg. psykolog, leg. psykoterapeut med KBT-inriktning och utbildare i motiverande samtal, MI. Hon är författare och medförfattare till ett flertal böcker inom motiverande samtal och har tillsammans med Anna Sjölund skrivit boken Motiverande samtal (MI) vid autism och ADHD.

MI på svenska står för motiverande samtal, en samtalsmetod som har som syfte att väcka motivation till något. Det är en metod som har väldigt mycket forskning bakom sig, säger Liria Ortiz.

Är det ett problem med motivation hos barn och unga med NPF jämfört med barn och unga utan?

– Jo, och man måste anpassa samtalsmetoden. En sak som man måste anpassa är att öppna frågor inte alltid går att använda till den här målgruppen. Om det inte går då är rekommendationen att använda slutna frågor eller flervalsalternativ. Till exempel, i motiverande samtal låter man personen framkalla sina egna resurser men om personen inte kan uttrycka sig måste man kunna erbjuda alternativ när man ställer frågor som: ”vill du göra A eller B”.

– Det som är viktigt är att man respekterar att personen har sin egen vilja. Och att man försöker framkalla personens egna mål och önskemål om att göra eller inte göra saker på ett visst sätt. Ibland behöver man inte heller språket utan kan visa istället.

Är det någonting annat man ska tänka på vid motiverande samtal med målgruppen?

– En annan begränsning är reflektioner. En reflektion är att återspegla någonting. Om reflektioner inte fungerar då brukar jag säga: använd inte dem, använd sammanfattningar. Att sammanfatta är att göra en kort resumé för att visa att man hänger med och de fungerar alldeles underbart när den man pratar med exempelvis har någon funktionsvariation.

Personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer har ofta problem med förändringar av olika slag. Hur kan man bemöta människor som är i starkt motstånd till förändring?

– Ibland bemöter vi dem med välvilja, men det första en person behöver är att vi lyssnar på deras svårigheter. Ge dem en reflektion eller sammanfattning som visar att du lyssnar annars är risken att vem som helst reagerar med motstånd. En annan sak som är central för motiverande samtal är att inte lägga skulden på att klienten visar motstånd. Sätt i stället fokus på vad samtalsledaren gör som väcker motstånd eller förstärker motstånd. Det intressanta är hur samtalsledaren bemöter sin klient.

– Det är vi själva som förstärker eller utlöser motståndet. Och det är vad jag vet den enda metoden som har ett sådant fokus. Alla andra metoder brukar fokusera på att personen har motstånd, som om det är något fel på personen, säger Liria.

I Suicide Zeros utbildning Våga fråga ingår samtalsverktyget BÖRS (Bekräftelse, Öppna frågor, Reflektion, Summeringar) tagen från motiverande samtal och MI-förhållningssätt. Liria har på sin fritid samarbetat mycket med självmordslinjen som Mind har och hon har skrivit handboken Att motivera till att vilja leva, som finns att ladda ner kostnadsfritt på nätet.

Kan motiverande samtal användas som suicidprevention?

– Motiverande samtal kan användas för att ställa frågor om hur personen tänker och för att motivera personen till att vilja leva. Metoden har två användningsområden, fråga och motivera. Hur man frågar är otroligt viktigt för att få ett svar och att sedan motivera till att vilja leva.

Fakta

Liria Ortiz är med i Suicide Zeros expertråd. Hennes föreläsning heter Metoder och verktyg som motivationshöjare hos barn och unga med NPF.

Konferensen anordnas av Teknologisk institut och vänder sig till dig som arbetar inom habilitering och psykiatri med barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser.

Lotta Halvardsson-Ekdahl, Våga-Fråga-samordnare, Suicide Zero, medverkar också med föreläsningen Våga fråga – hur kan vi förebygga suicid på bästa sätt?

Ur innehållet:

• Hur kan vi prata om suicid med barn och unga med NPF?
• Vilka tecken ska du vara uppmärksam på för att förebygga suicid?