Hoppa till huvudinnehållet
Ge en gåva
Ge en gåva

Swisha en gåva

Ingen människa ska behöva må så dåligt att självmord blir den enda vägen ut. Tack för att du hjälper oss att rädda liv!

1. Välj belopp



Ange ett giltigt telefonnummer

När du ger en gåva sparas dina uppgifter. Läs mer här.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa har länge varit ett tabubelagt ämne. Men hur vanligt är det med psykisk ohälsa och vad betyder egentligen begreppet?

Fem statistiska fakta om psykisk ohälsa

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten och patientregistret.

  • Psykiska besvär såsom stresspåverkan, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter rapporteras vanligt förekommande i hela befolkningen vid självskattningar. År 2020 uppgav 41% att de hade problem med något av ovan nämnda besvär. Utav dessa uppgav 6% att besvären var svåra.
  • Psykisk ohälsa bland unga är i självskattningar ännu vanligare. Bland personer mellan 16–29 år uppgav över 50% att de hade besvär med ängslan, oro eller ångest.
  • Psykiska besvär kan ofta vara sammankopplade med socioekonomiska faktorer, främst gällande inkomst men även utbildning. Bland individer med låg inkomst uppgav en större del att de kämpade med olika typer av psykiska besvär än dem som uppgav ett psykiskt välbefinnande.
  • 5 % av befolkningen i Sverige har diagnosen depression. Det är en betydligt större andel kvinnor som får diagnosen. Depression drabbar ungdomar något oftare än genomsnittet och efter tonåren har 20 % haft diagnosen depression. Äldre söker i mindre utsträckning hjälp för depression men förekomsten är hög bland äldre som lider av flera sjukdomar, så kallade multisjuka. Mildare former av depression är generellt högre i äldre åldersgrupper.
  • Kvinnor vårdas nästan dubbelt så ofta som män för ångest-, stress- och utmattningssyndrom. Vård för depression och bipolär sjukdom är också vanligare bland kvinnor. Bland män är vård för alkohol- och drogberoende, schizofreni och autism vanligare.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp som omfattar både psykiska besvär och olika diagnostiserbara psykiatriska tillstånd.

 

1. Psykiska besvär

Kan vara oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom som magont och huvudvärk. Dessa kan vara tunga att bära för individen, särskilt om de är långvariga, men ska inte behandlas med medicin eftersom besvären är en reaktion på ”sådant som hör livet till” som inte uppfyller en psykiatrisk diagnos. Besvären är övergående och minskar när situationen förändras eller personen löser problemen eller anpassar sig till dem. Det kan till exempel handla om oro för livssituationen eller specifika händelser.

 

2. Psykiatriska tillstånd

Innebär psykisk ohälsa som är sådan att medicinsk diagnos kan eller ska ställas. En kombination av symptom ska ha funnits under en längre sammanhängande tid. Tillståndet medför ett hindrande lidande eller att förmågan att fungera försämras i vardagslivet, socialt, i arbete, studier eller andra aktiviteter. Psykiatriska tillstånd delas in sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:

 

3. Självmord – suicid

Har till stor del koppling till psykiatriska tillstånd, och även en del kroppsliga sjukdomar. De allra flesta med den typen av diagnoser tar dock inte sitt liv eller gör självmordsförsök. Vid självmord finns det oftast andra anledningar, som till exempel livsvillkor, livsomställningar eller tillfälligheter. Självmord kan ses som en psykologisk olycka där en person i en situation eller under en tid upplever att hen inte orka leva när problemen ser olösliga och outhärdliga ut.Social utsatthet som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, livsomställningar som till exempel att gå i pension, långvarig sjukdom, skilsmässa, dödsfall eller att komma ut om sin sexuella identitet kan vara riskfaktorer som ökar risken för självmord.

Grafisk bild på glödlampa

Vill du veta mer om självmord?

Självmord kan ses som en psykologisk olycka där en person i en situation eller under en tid upplever att hen inte orka leva när problemen ser olösliga och outhärdliga ut. Här kan du läsa mer om fakta, varningssignaler och myter om självmord. Det finns även stöd och råd att läsa för dig som lever med självmordstankar.

Stigma och skamkänslor kring psykisk ohälsa

Det finns fortfarande ett stigma i samhället som drabbar människor som lever med psykisk ohälsa, vilket leder till att många undviker att prata om hur de mår psykiskt på grund av skamkänslor. En smal norm för vad som betraktas som normalt kan leda till att personer som lever med psykiatriska tillstånd och psykiskt lidande felaktigt ses som svaga eller mindre värda. Detta kan leda till ett sämre bemötande och diskriminering på arbetsplatsen, i mötet med vården eller bland familj och vänner. Orsaken beror ofta på okunskap och fördomar.

 

Det kan vara svårt att bryta sig fri från känslor av stigma och skam, men det finns många sätt att påbörja en förändring. Ett sätt är att skilja på handling och person. Försök att koppla dina känslor till specifika händelser. Om du exempelvis känner dig stressad och har sömnsvårigheter kan det beror på att du har för mycket att göra på jobbet. Det har ingenting med dig som person eller din arbetsprestation att göra, utan du har alldeles för mycket att göra.

 

I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del. Ett av de viktigaste verktygen är ökad öppenhet och kontakt mellan människor. Ett gott bemötande, öppenhet och kunskap om psykiatriska tillstånd och psykiska besvär underlättar det första steget att söka hjälp. Ofta upplever personer en stor lättnad när de får både förståelse, bekräftelse och acceptans från ett professionellt håll.

 

Ta del av myter kring psykisk ohälsa och självmord här.

Prata om ditt mående med vänner och familj

Att prata om sitt mående är en viktig del i att förebygga psykisk ohälsa. När vi vågar berätta om vårt mående bidrar vi till att skapa en tillåtande och accepterande omgivning. Regelbundna sociala kontakter är viktiga skyddsfaktorer för den psykiska hälsan. Tyvärr isolerar sig många som mår dåligt, vilket innebär att man faller djupare ned i en negativ spiral.

Vi kan ofta inte påverka om andra människor frågar hur vi mår, men vi kan vara modiga och våga prata själva. När dina nära och kära är medvetna om att du går igenom en tuff period kommer de ha möjlighet att stötta dig. Att sätta ord på dina känslor kommer också att hjälpa dig att förstå dig själv.

Få tips här om hur du kan våga fråga andra och våga berätta om hur du mår.

 

Hur söker jag hjälp för min psykiska ohälsa?

Om du mår psykiskt dåligt kan du behöva stöd och hjälp för att må bättre. Det spelar ingen roll hur små eller stora dina problem är. Ibland kan det räcka med att prata med vänner och närstående.

 

Om du hellre pratar med utomstående finns många organisationer som erbjuder stöd via anonyma chattar, mejl och telefon, som du hittar här.

 

Om du har varit mycket nedstämd i mer än två veckor, eller om du mår så dåligt att du har svårt att klara av din vardag ska du söka vård på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Är läget akut ska du alltid kontakta 112.

Illustration - Hjärta i pratbubbla

Känner du dig orolig för någon?

Här hittar du hjälp och råd om vad du kan göra och säga om du har någon i din omgivning som inte mår bra.