En ny forskningsrapport från Folkhälsomyndigheten och Michael Westerlund visar på en intressant och positiv utveckling av svenska journalisters sätt att rapportera om självmordsfrågan. Samtidigt finns mycket som kan förbättras.
Michael Westerlund är en återkommande medlem av den jury som årligen utser vinnarna av Suicide Zeros Våga berätta-pris men är till vardags universitetslektor och forskare vid institutionen för mediestudier på Stockholms universitet samt forskningsspecialist vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Nu är han, tillsammans med Folkhälsomyndigheten, aktuell med en ny forskningsrapport där han jämfört svenska redaktioners rapportering om självmord år 2000 och år 2020.
Färre sensationsrubriker och närstående får större utrymme
I studien har han bland annat tittat närmare på i vilken utsträckning journalisterna följer de riktlinjer som finns kring medierapportering om självmordsfrågan. Det handlar exempelvis om att inte beskriva självmordsmetod, inte använda ett sensationsartat språk och att se till att det finns information om var den som själv mår dåligt kan söka hjälp. Studien tar också upp vilka aspekter av självmordsfrågan redaktionerna valt att rapportera om.
Forskningsrapporten visar dock även att professionella aktörer mer sällan kommer till tals och att det fortfarande är relativt vanligt att man i artiklarna beskriver metoden den som tagit sitt liv använde. Vi måste fortsätta sprida kunskap för att rapporteringen ska bli ännu mer ansvarsfull, säger Hanna Strindlund, kommunikationschef på Suicide Zero.
En intressant förändring är att det 2020 blivit betydligt vanligare att rapportera om suicidprevention. Vidare har det också blivit vanligare att i artiklar lyfta fram närstående till den som tagit sitt liv, gjort ett självmordsförsök eller liknande.
Användandet av sensationsartat språk i rubriker har minskat och närvaron av information om var den som själv mår dåligt kan söka hjälp har ökat.
Ytterligare kunskap krävs för ansvarsfull rapportering
Det här är en utveckling Suicide Zero välkomnar då den tyder på en ökad medvetenhet hos journalistkåren gällande vilka möjligheter och vilket ansvar den har att rapportera om självmordsfrågan på ett sådant sätt att det kan rädda liv snarare än att kosta liv.
– Forskningsrapporten visar dock även att professionella aktörer mer sällan kommer till tals och att det fortfarande är relativt vanligt att man i artiklarna beskriver metoden den som tagit sitt liv använde. Vi måste fortsätta sprida kunskap för att rapporteringen ska bli ännu mer ansvarsfull, säger Hanna Strindlund, kommunikationschef på Suicide Zero.
Suicide Zero erbjuder stöd och riktlinjer till journalister
På våra specialsidor för journalister finns information om hur man bäst genomför en seriös och säker rapportering om självmordsfrågan. Vi på Suicide Zero kan också vara behjälpliga för den reporter som vill diskutera sitt material före publicering.
Ladda ned rapporten på folkhälsomyndigheten.se: Svenska dagstidningars rapportering om självmord under åren 2000-2020.
Råd och tips för dig som är journalist