Vården har en nyckelroll i arbetet för att minska självmord. Trots det saknas eller följs inte viktiga rutiner för att förhindra självmord bland suicidnära patienter. När nu en ny nationell strategi för psykisk ohälsa och suicidprevention ska omsättas i handling måste regionerna prioritera handfasta insatser som kan rädda liv.
Publicerad i Dagens samhälle 11 juni 2025
I den kartläggning av regionernas övergripande arbete som Suicide Zero genomfört framkommer viktiga utvecklingsbehov. Färre än hälften uppger att det suicidpreventiva arbetet nämns i budgeten. I flera regioner saknas också viktiga rutiner. Fyra regioner saknar skriftliga rutiner för hur medarbetare ska agera i händelse av suicid eller suicidförsök.
Undersökningen pekar på att det saknas en struktur för arbete på övergripande nivå och att viktiga styrdokument saknas. Att vården för suicidnära grupper brister pekar myndigheterna återkommande på. I en aktuell rapport uppmärksammar exempelvis IVO flera brister i den psykiatriska barn- och ungdomsvården. De visar att långa väntetider och att unga inte fått behandling har lett till självskadebeteenden, självmordsförsök och i några fall även kopplingar till självmord. Socialstyrelsen har i sina uppföljningar visat att endast drygt var tionde av de som vårdats för avsiktlig självskada följdes upp av läkare inom psykiatrisk öppenvård inom de rekommenderade sju dagarna.
Bristerna allvarliga. I många fall så allvarliga att de innebär att människor riskerar att dö. Den nya nationella strategin innebär stora, men också många olika förväntningar på regionerna. Regionerna behöver därför lägga grunden för ett långsiktigt arbete och prioritera insatser som forskningen visar har effekt när det handlar om att förhindra självmord.
Planer och öronmärkta resurser för suicidprevention
För att insatser ska prioriteras och för att arbetet ska bli långsiktigt hållbart är det viktigt att det finns mål och resurser för området. Regionerna behöver ta fram planer för att säkerställa att insatser genomförs och öronmärka medel för suicidprevention i budget.
Utbilda alla medarbetare om självmord
Grundläggande kunskaper om självmord är en viktig del i ett förebyggande arbete. Regionerna bör se till att alla medarbetare genomgår grundutbildning och att medarbetare inom olika delar av regionen får verksamhetsanpassad utbildning.
Se till att säkerhetsplaner finns och används
Säkerhetsplaner är en viktig del i ett fungerande vårdförlopp för suicidprevention. De innehåller hanteringsstrategier och kontaktuppgifter som hjälp och stöd till suicidnära patienter. Regionerna måste se till att säkerhetsplaner används för suicidnära patienter.
Begränsa tillgången till medel och metoder
Det finns god evidens för att restriktioner av suicidmetoder minskar dödligheten i suicid. Att försöka begränsa förgiftningar med läkemedel samt att säkerställa att läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen efterlevs är två viktiga uppgifter för regionerna.
Den nationella strategin och de resurser som staten nu tillskjuter skapar ett gyllene tillfälle att täppa till viktiga luckor i samhällets insatser för att förhindra självmord. I förarsätet sitter landets regionpolitiker. De måste utveckla det systematiska arbetet och rikta blicken mot de konkreta insatser som har bevisad effekt när det handlar om att rädda liv. Om regionerna krokar arm med civilsamhället finns alla möjligheter att de kommande åren radikalt minska antalet självmord.
Ann-Sofie Olding, ordförande för Suicide Zero
Line Sardh, chef för intressepolitik på Suicide Zero