I en aktuell rapport uppmärksammar Ivo flera brister i den psykiatriska barn- och ungdomsvården. Långa väntetider och att unga inte fått behandling har i de mest allvarliga fallen lett till självskadebeteenden, självmordsförsök och i några fall även kopplingar till självmord.
Publicerad i Altinget 27 maj 2025
Regionerna når i dag inte upp till de mål som är satta för hur lång tid det får gå innan barn och unga ska få en bedömning samt behandling.
Att korta köerna till BUP är prioriterat. Regionerna når i dag inte upp till de mål som är satta för hur lång tid det får gå innan barn och unga ska få en bedömning samt behandling. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kommit överens om att under en tvåårsperiod stötta regionerna i arbetet för att öka tillgängligheten till BUP. Satsningen är välkommen, även om det som i grunden behövs är en långsiktig resursförstärkning.
Vad som är mindre uppmärksammat, men som också framkommer i Ivos rapport, är de brister som finns när barn och unga väl kommer i kontakt med vården.
Kompetensen är otillräcklig
Ivo och vårdgivarna identifierar bland annat att kompetensen inom suicidprevention är otillräcklig samt att rutiner saknas eller inte följs. Socialstyrelsen rekommenderar att olika psykologiska insatser ska sättas in vid psykisk ohälsa. I klagomålen finns exempel på att barn bara har fått medicinering, utan att erbjudas psykosocial eller psykoterapeutisk behandling.
Säkerhetsplaner är en evidensbaserad metod för suicidprevention. En plan ska innehålla hanteringsstrategier och kontaktuppgifter som kan användas av suicidnära patienter vid kristillfällen. Men i vårt arbete ser vi att planer saknas eller inte används i vården av unga. I samarbete med Region Kalmar har Suicide Zero därför utvecklat appen Min Livlina och just nu pågår utvecklingen av en version för barn i åldrarna 13 till 17 år, där även vårdnadshavare kan involveras och få stöd. Det är ett exempel på ett konkret verktyg som behöver vara en del ett fungerande vårdförlopp för suicidprevention, men som ofta saknas.
Det är en fråga om resurser
I vintras antog regeringen en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention och lade samtidigt fram en handlingsplan för arbetet. Den innebär en ambitionshöjning när det gäller insatserna för att förebygga och förhindra självmord. Det handlar inte bara om att korta köer.
Ivos granskning pekar på att ett större fokus än i dag behöver riktas mot den organisation, de rutiner och den kompetens som finns inom BUP för att kunna fånga upp och ge vård till de barn och unga som mår så dåligt att de överväger eller försöker att ta sitt liv. Det är också en fråga om resurser.
Läkare har redan larmat
Läkare i Östergötland varnade i våras för nedskärningar innebär att de inte kan bedriva psykiatrisk vård i enlighet med nationella riktlinjer. De såg också en risk i att suicidtalen i regionen skulle öka om inte åtgärder vidtas.
Under 2000-talet har i genomsnitt 22 barn dött i suicid varje år i Sverige. Mer än vart tredje barn hade besökt barn- och ungdomspsykiatrin året före dödsfallet. Ett ensidigt fokus på att korta köerna riskerar att leda till att vården inte kommer till rätta med de brister som finns när det handlar om att förebygga och förhindra självmord bland barn och unga. Vi uppmanar därför regionerna att lägga kraft på att förbättra vården för barn och unga som är suicidnära.