Den psykiska ohälsan ökar bland unga och självmordstalen för gruppen går inte ner. Unga kvinnor är värst drabbade. Drygt 11 000 personer vårdades 2022 i samband med ett suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling.

Suicide Zero vill att:  

• Det inrättas en permanent, statlig, reell resursförstärkning till barn- och ungdomspsykiatrin.
• Regionerna säkerställer att tillgängligheten till BUP ökar och blir likvärdig över landet. Vi vill också att mottagningar ges möjlighet att vårda patienter enligt de nationella riktlinjerna.
• Eftervården för personer som gjort självmordsförsök ges enligt rekommendationerna, det vill säga med en första uppföljning inom en vecka. I dag sker detta bara för en av tio patienter.
• Regionerna säkerställer att det upprättas en evidensbaserad säkerhetsplan för alla som fått vård för självmordsförsök.
• Regionerna tar ansvar för en trygg och sammanhållen övergång från BUP till vuxenpsykiatrin.
• Kommunerna jobbar likvärdigt, aktivt och uppsökande med gruppen UVAS, unga som varken arbetar eller studerar.

Skolan är en nyckelarena för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga. Den kan ge barnen viktiga verktyg för att prata om känslor, och den har också en uppgift i att slussa elever som behöver mer hjälp vidare till vården. Trots detta ingår inte psykisk hälsa och suicid inte i lärarutbildningen och möjligheterna till fortbildning är mycket begränsade. Många skolor ger inte heller elever träning i att prata om psykiskt mående. Om elever får verktyg eller inte beror på vilken skola de går i. Insatser riktade mot elever har starkt vetenskapligt stöd när det handlar om att minska självmord. Det här innebär att skolans roll är begränsad i samhällets insatser för att förhindra självmord.

Suicide Zero arbetar vill att:

• Kunskap om psykisk hälsa och suicid ska ingå som en obligatorisk del av all lärarutbildning samt rektorsutbildning. Ett sätt att åstadkomma detta är att införa kunskapsmål
• Skolverket får i uppdrag att ta fram en utbildning om psykisk hälsa och suicid som erbjuds till alla lärare.
• Skolorna använder något av de hälsofrämjande och preventiva skolprogram som finns, och som syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland unga.
• Insatser riktade till elever för att förebygga suicid införs i läroplanerna för grundskolan.
• Ett elevhälsolyft införs då det finns ett stort behov av att reglera vilka resurser elevhälsan ska ha i förhållande till antal elever.

Sjukvården har en central roll i det förebyggande arbetet. En tredjedel av alla som dör i suicid har en pågående kontakt med den psykiatriska vården. De flesta andra som tar sitt liv har eller har haft kontakt med andra delar av vården. Därför är det viktigt att alla delar av hälso- och sjukvården har kunskap om suicidprevention och att insatser genomförs för att förebygga och förhindra självmord.

Resultaten i Suicide Zeros undersökning visar att hälso- och sjukvården behöver utveckla sitt arbete med suicidprevention. Det är också ett prioriterat mål från regering och riksdag.

Suicide Zero vill att regionerna: 

• Tar fram handlingsplan för regionens verksamheter. Högst prioriterat är att ta fram planer som omfattar hälso- och sjukvården.
• Utbildar alla medarbetare om självmord.
• Säkerställer att säkerhetsplaner tas fram. Utvärderingar i USA visar på 45 procents minskad risk för suicidalt beteende för de som använder sig av säkerhetsplaner jämfört med de som inte gör det.
• Begränsar tillgången till medel och metoder. Regionerna bör göra en översyn av utskrivningen av de vanligaste preparaten som används vid suicid. Regionerna bör också ta fram vägledning för läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen.
• Tar fram överenskommelser för efterlevandestöd. Regionerna bör prioritera att ta fram skriftliga överenskommelser med andra aktörer för hur efterlevandestödet ska organiseras.

Forskningen visar att det bästa de som styr kommunen kan göra, är att se till att alla delar av kommunen i sina uppdrag arbetar förebyggande. Vår erfarenhet är att det är avgörande att kommunens politiker skickar en tydlig signal till alla nämnder och förvaltningar för att det ska ske.

Suicide Zero vill att:

• Alla kommuner ska ha en politiskt beslutad suicidpreventiv handlingsplan som omfattar hela organisationen. Exempel på innehåll vi vill se i handlingsplanen är; kunskapshöjande insatser, riktlinjer, insatser riktade till elever, minska åtkomst till medel, insatser som minskar ofrivillig ensamhet mm.

Vi vill se att staten säkerställer en samordnad nationell styrning och ett tydligt efterlevandestöd som omfattar både vuxna och barn. Det kräver att ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun blir tydlig, att uppföljningen stärks och att kunskapsstöd och riktlinjer används i hela landet. En gemensam styrning minskar skillnader i vård och stöd, stärker likvärdigheten och säkerställer att alla, oavsett ålder eller bostadsort, får tillgång till den hjälp de har rätt till.

Vi vill se att alla suicidutredningar omfattar både vuxna och barn och att det genomförs systematiskt, transparent och med fokus på lärande. Det innebär att resultaten ska omsättas i konkreta förbättringsåtgärder i vård, skola och socialtjänst. Erfarenheterna från varje utredning måste tas tillvara nationellt för att förhindra upprepning av brister och skapa en kultur av kontinuerligt lärande och ansvarstagande. Suicidutredningar ska inte stanna vid rapporter. De ska leda till faktisk förändring i verksamheterna.

Vi vill se att den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention fullt ut implementeras, särskilt delmål 6, som handlar om att förebygga självmord genom tidiga, samordnade och evidensbaserade insatser. Staten behöver följa upp att delmålen omsätts i praktiken, att ansvariga aktörer har tillräckliga resurser, och att insatserna når hela befolkningen. Strategin ska inte enbart vara vägledande, den ska vara styrande och mätbar, med tydligt ansvar och uppföljning på alla nivåer