Suicide Zeros påverkansarbete
Suicide Zeros påverkansarbete
Redan 2008 antog riksdagen en nollvision för självmord. Tyvärr räcker det inte med att ha en vision. Självmord är fortfarande ett stort samhällsproblem. Varje år tar 1500 människor i Sverige sitt liv. Det är fyra om dagen. Fler behöver göra mer om vi ska lyckas minska självmorden. Det gäller inte minst landets beslutsfattare. Ända sedan Suicide Zero grundades 2013 har vi därför arbetat med att påverka politiker och andra samhällsaktörer.
Är du politiker och vill veta hur du kan bidra till att få ner självmorden i Sverige, hör av dig till oss på kontakt@suicidezero.se så tar vi ett möte.
Vad Suicide Zero vill:
1. Alla kommuner ska ha en handlingsplan för självmordsförebyggande arbete
Vi vill att ansvariga i Sveriges samtliga kommuner ser till att det tas fram en handlingsplan för det självmordsförebyggande arbetet. Handlingsplanen ska utgå från den senaste kunskapen om hur självmord kan förebyggas, vilket du kan läsa mer om här.Läget:
Suicide Zeros kommunbarometer visar att många av landets kommuner saknar viktiga insatser för att förebygga självmord. 71 av landets 292 kommuner har tagit fram en suicidpreventiv handlingsplan, 123 kommuner har – efter påtryckningar – inlett detta arbete och 96 kommuner har ännu inte agerat eller svarat på vad de gör. På Suicide Zero-kartan kan du se om din kommun har en suicidpreventiv handlingsplan.2. En haveriutredning ska alltid genomföras vid självmord
Vi vill se ett förslag på ett nationellt regelverk som säkerställer att suicidutredningar alltid genomförs vid självmord samt hur dessa kan skapa suicidpreventivt lärande. Vi vill att lärdomar sprids och används i ett systematiskt och systemförändrande förbättringsarbete. Utredningarna får inte vara begränsade till att hitta eventuella felaktigheter i händelsekedjans slut.Läget:
I april 2022 lovade Moderaterna att se över sekretesslagstiftningen och införa en särskild lag med en tydlig skyldighet att göra bredare utredningar vid självmord. I oktober 2022 tillkom Tidöavtalet där Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna enades om att en så kallad ”haverikommission” ska tillsättas när en person dör i självmord. Ambitionen är att få till förutsättningar för bredare utredningar där bland annat ”socialtjänst, skola, polis och sjukvård ska göra en utredning om vad som hänt och vad som kan ha brustit. Läs vår senaste debattartikel: ”Skapa ett regelverk om utredningar vid självmord”3. Det nationella suicidpreventiva handlingsprogrammet måste uppdateras
Att riksdagen enades om en nollvision 2008 räcker uppenbarligen inte. För att få ner antalet självmord måste det nationella suicidpreventiva handlingsprogrammet uppdateras med tidsatta och uppföljningsbara mål, frågan måste prioriteras och resurser och ansvariga tillsättas.Läget:
I augusti 2020 gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att lämna in underlag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Uppdraget görs i samarbete med 26 myndigheter och flera andra aktörer. Uppdraget redovisas till regeringen 1 september 2023.4. Öppna den nationella hjälplinjen igen
Vid årsskiftet 2020 lades den nationella hjälplinjen ned. Den gav stöd till människor i psykisk kris och bemannades av legitimerade psykologer. Vi vill att den öppnas igen. Vi vill att stödet till människor i psykisk kris utvecklas och finansieras och att det samordnas med den ideella sektorns olika stödfunktioner. Människor ska snabbt få stöd och hitta hjälp med god kvalitet på rätt nivå.Läget:
Sedan nedläggningen av hjälplinjen har Suicide Zero, tillsammans med flera andra organisationer verkat för att få tillbaka denna samhällsviktiga funktion. I januari 2022 lämnade Folkhälsomyndigheten in ett beslutsunderlag till regeringen att bygga upp en ny nationell stödlinje. Den 27 mars 2024 meddelar regeringen att en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention ska inrättas. Suicide Zero ser mycket positivt på detta. Regeringen ger Folkhälsomyndigheten 22 miljoner kronor för att via en utvald aktör inrätta den nationella stödlinjen som ska erbjuda ett professionellt och anonymt samtalsstöd till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet samt till anhöriga och närstående. Stödlinjen ska vara öppen dygnet runt och tjänsten ska utgöras av telefon- och webbaserade stödinsatser utan kostnad för den enskilde. Enligt socialminister Jakob Forssmed ska den öppna till hösten 2024.5. Stärk hälso- och sjukvårdens kunskaper att identifiera suicidrisk hos patienter
Vi vill stärka hälso- och sjukvårdens kunskaper att identifiera suicidrisk hos patienter samt att prata om självmordstankar och självmordshandlingar. Vårdkedjan behöver stärkas genom en förbättras samverkan och samsyn i behandlingen av självmordsnära patienter. Samarbetet med patienter och anhöriga måste utvecklas så att de blir delaktiga i det förebyggande arbetet genom tät dialog. Det finns flera internationella exempel på framgångsrika förändringsarbeten att inspireras av. Många av dem utgår från Henry Ford Zero Suicide Model.Läget:
Självmord betraktas ofta som ett uteslutande psykiatriskt problem. Det stämmer inte. Tvärtom söker många självmordsnära patienter olika sorters vård en kort tid före dödsfallet. Hälso- och sjukvården missar idag att människor är självmordsbenägna; dels saknas den nödvändiga kunskapen, dels sköter varje enhet sitt och samverkan kring patienten saknas. Vi vill:- Att samtlig personal som arbetar patientnära ska ha kunskaper kring hur man kan prata om självmord och självmordstankar och hur riskindivider för suicid identifieras. Det behöver finnas tillgång till psykoterapeutiskt skolad personal med inriktningar som kan bidra till en förändring gällande en patients självmordsrisk.
- Att patienten görs delaktig i den vård och behandling som behövs. Det ska finnas ett uttalat patientorienterat perspektiv som bygger på en allians mellan profession och patient.
- Att hälso- och sjukvården i samarbete med socialtjänsten stöder alla patienter som befinner sig i direkt risk med självhjälpsstrategier som en väg mot ett bättre mående.
- Att säkerhetsplaner upprättas tillsammans med patienten som är ett stöd vid en suicidal kris eller hotande kris, där patienten stegvis ringar in egna varningssignaler.
- Att närstående, och andra för personen viktiga personer, görs allierade och delaktiga i målet att förebygga självmord.
- Att i samarbete med till exempel socialtjänsten, äldreomsorgen eller elevhälsan i kommunerna se till att det finns ett socialt skyddsnät runt patienten utöver de som står patienten närmast, som fångar upp patienten i mellanrummen som uppstår i kontakten med vården och tiden däremellan.
6. Mer resurser till suicidpreventiv forskning och använd kunskapen
Vi vill förstärka resurserna till den suicidpreventiva forskningen och säkerställa att den kunskap och de rekommendationer som finns implementeras av staten, regionerna, kommunerna och förs vidare ut i närings- och föreningslivet. Myndigheter behöver ge ett mycket bättre stöd till kommuner och regioner att omsätta kunskapen i praktisk handling.Läget:
Forskningen som behövs för att utveckla kunskapsbasen och nya metoder inom suicidprevention är idag oansvarigt underprioriterad vad gäller resurser, jämfört med andra områden. Samtidigt används inte den kunskap som finns i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen (RIR 2021:26) bedömer att regeringen under lång tid inte har varit aktiv i styrningen av det suicidpreventiva arbetet.Myndigheter behöver bli bättre på att ta fram verksamhetsanpassade, konkreta och tillgängliga kunskapsstöd och utveckla arbetet med att stödja och vägleda verksamheter i kommuner och regioner att arbeta aktivt med suicidpreventiva insatser. I väntan på denna utveckling fyller Suicide Zero och andra ideella organisationer en viktig roll.
7. Nationell styrning för hur skolor ska arbeta med frågor om psykisk hälsa
Vi vill att skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande förtydligas genom att läroplanen för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ses över. Undervisning om psykisk hälsa och kunskap i att hantera livets svårigheter bör bli en del av den obligatoriska undervisningen.Läget:
Till skillnad från Norge, Danmark och Finland saknas det en nationell styrning för hur skolorna i Sverige ska arbeta med frågor om psykisk hälsa. Här är det istället upp till varje skola hur de vill arbeta med detta. Tillsammans med Mind, Bris och Bergling Foundation arbetar vi för att får till en förändring. Vi gör det eftersom barn och unga själva pekar på att det är en viktig insats. Läs mer på For a better day-rapport och DN debatt.