Genomfört
Ditt resultat
Här nedan kan du läsa igenom dina svar!
Vill du fortsätta utvecklas som ledare?
Vi vill gärna skicka dig information om våra webbinarier och annat som kan vara användbart för dig som tränare / ledare inom idrotten.Vad minns du?
1. Trygghet och delaktighet är de två grundpelarna i Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn och ungdomsidrott.
Dessa två är grunden och de övriga tre delarna som också är viktiga är glädje, allsidighet och hälsa.
2. Psykologisk trygghet handlar om att skapa en miljö där de aktiva känner samhörighet och gemenskap, att våga säga vad man tänker och tycker och att ta risker utan att det ska göra att jag blir illa behandlad på något sätt.
En trygg, säker och hållbar miljö lägger även grunden till en framgångsrik idrottskarriär. Så oavsett på vilken nivå de aktiva befinner sig på eller vad de har för mål med sitt idrottande så är det något som gynnar såväl måendet som idrottsprestationerna.
3. Ångest och oro betyder alltid att man är sjuk och måste medicineras.
Ångest och oro är något som är väldigt vanligt hos människor, inte minst bland barn och unga. Man kan säga att ångest och oro ligger på samma skala men i olika ändar. Enkelt beskrivet är oro det som händer i tankarna medan ångest är det som händer i kroppen. Det handlar ofta om en oro eller rädsla för något som man är osäker inför.
4. Det är vanligt att depression yttrar sig som att man upplevs som irriterad och arg eller aggressiv, framför allt bland barn eller unga.
Att upplevas som irriterad eller arg kan vara en vanlig signal på depression. Men även att man drar sig undan, inte orkar med på samma sätt som tidigare eller inte dyker upp på träningarna.
5. Tydlighet och förutsägbarhet som är extra viktigt för de med en NPF-diagnos är sådant som gynnar alla.
För oss människor blir det lättare att lära och förstå om vi känner igen oss och känner oss trygga. Om en tränare är tydlig och har ett upplägg som man känner igen så gynnar det alla i gruppen.
6. Samtal om självmord kan ”väcka den björn som sover”
Det finns inga belägg för att samtal om självmord skulle öka risken för att någon tar sitt liv. Tvärtom finns det forskning som visar att det kan fungera förebyggande. Därför är det inte farligt att fråga någon om hen har självmordstankar.
7. Det går att hindra en person som har bestämt sig för att ta sitt liv
Självmordshandlingar sker ofta impulsivt, även om det kan ha funnits planer under lång tid. Det här är särskilt vanligt bland unga då deras hjärna inte är fullt utvecklad. Att planera är inte samma sak som att agera och ambivalens finns alltid. Därför är vi som medmänniskor viktiga för att stärka de delar som fungerar i personens liv.
8. Inom idrotten kan riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa exempelvis vara att man upplever mycket press från tränare och föräldrar eller att man utvecklas långsammare än sina kamrater och därför inte presterar lika bra.
Därför är det så oerhört viktigt med ett stöttande klimat, både från tränare och föräldrar och att det finns en förståelse för att alla barn och ungdomar utvecklas i olika takt.
9. Det man främst ska vara uppmärksam på när det gäller någons mående är om det finns förändringar i beteendet.
Att man inte känner igen personen är en viktig varningssignal. Det kan handla om att en person blir mer tystlåten, utåtagerande, orolig eller konfliktsökande. Ta din oro på allvar om du tycker att hen beter sig annorlunda.
10. När man frågar om självmordstankar ska man vara rak och tydlig.
Det är lätt hänt att man blir otydlig för att man själv känner sig osäker. Men kom ihåg, det är inte farligt att ställa frågan och det blir lättare för mottagaren att förstå om du är rak och tydlig.
11. Det är viktigt att förmedla hopp till någon som mår dåligt.
När man mår dåligt är det extra viktigt att få stöd och någon som lyssnar. Du kan till exempel säga att det är jättebra att du berättar och fråga om det finns något som hen brukar göra i en jobbig situation så att det känns lite bättre.