Hoppa till huvudinnehållet
Ge en gåva
Ge en gåva

Swisha en gåva

Ingen människa ska behöva må så dåligt att självmord blir den enda vägen ut. Tack för att du hjälper oss att rädda liv!

1. Välj belopp



Ange ett giltigt telefonnummer

När du ger en gåva sparas dina uppgifter. Läs mer här.

Start   /   Min Livlina   /   Behandlingsmetod
Start   /   Min Livlina   /   Behandlingsmetod

Safety Planning Intervention SPI

Safety Planning Intervention (SPI), utvecklad av PhD Barbara Stanley och PhD Gregory K. Brown, är en kort och strukturerad metod för suicidprevention. Den bygger på att patienten, tillsammans med en behandlare, skapar en personlig plan för hur hens självmordskris kan hanteras.

SPI har visat sig vara effektiv. En meta-analys av “safety planning–type interventions” publicerad i The British Journal of Psychiatry (2021) visade att risken för suicidalt beteende minskade med 43 % hos deltagare som fick SPI jämfört med kontrollgrupper (relativ risk 0,57, 95 % CI 0,408–0,795; NNT = 16) Suicide Info. 

 

SPI – en metod med sju praktiska steg

Nedanstående slider beskriver de sju centrala steg som ingår i ett Safety Planning Intervention (SPI): från att identifiera personliga varningssignaler till att skapa trygghet genom stödpersoner, professionella kontaktvägar och minskad tillgång till farliga medel.

Metoden är praktisk, snabb att implementera och kan användas av en bredd av professionella—inte bara psykiatrer—vilket gör den väl lämpad för hela vårdkedjan.

1.
1.

Säkerhetsplanens sju steg

 

Upptäcka varningstecken på att en förestående självmordskris kan komma att utvecklas 

Ett av de mest effektiva sätten att avvärja en självmordskris är att ta itu med problemet innan det uppstår. Dessa varningstecken inkluderar personliga situationer, tankar, humör eller beteenden och fungerar som en påminnelse om att använda säkerhetsplanen. 

2.
2.

Använda egna copingstrategier 

I detta steg uppmanas patienten att identifiera vad de kan göra, utan hjälp av annan person, om de skulle få självmordstankar. Dessa insikter fungerar som ett sätt att distrahera sig från krisen och vinna tid för att självmordstankarna ska avta. 

3.
3.

3. Sociala situationer som distraktion 

Sociala kontakter och miljöer kan hjälpa personen att distrahera sig från sina självmordstankar. Det kan handla om att umgås med andra människor som vill en väl och att välja hälsosamma sociala miljöer. 

4.
4.

Kontakta familjemedlemmar eller vänner som kan hjälpa till att stötta under krisen 

Detta steg skiljer sig från det föregående genom att patienten tidigare uttryckligen har berättat för ett fåtal närstående personer att de befinner sig i kris och behöver stöd och hjälp för att hantera krisen. 

5.
5.

Kontakt med professionella personer, mottagningar för behandling och organisationer/föreningar 

En lista med kontaktuppgifter till professionella personer att kontakta i en akut krissituation. Det kan vara en behandlare inom psykiatrin, en stödperson inom någon ideell stödorganisation eller om det är riktigt krisartat psykiatrisk akutmottagning eller att larma 112. 

6.
6.

Se över och säkra boendemiljön 

En nyckelkomponent i säkerhetsplanen är att eliminera eller begränsa tillgången till alla potentiellt dödliga medel i närmiljön så att krisen kan kulminera och den suicidala risken avta. 

7.
7.

Identifiera vad som är värdefullt för patienten 

Att identifiera värdefulla relationer och vad som är viktigt i livet kan vara till hjälp för att kunna säga stopp till självmordstankar och impulser när det är kris.