Suicidprevention med säkerhetsplaner och appen Min Livlina
Enkelt och verkningsfullt stöd vid behandling med målet att förebygga suicid.
Min Livlina förvaltas av Suicide Zero och tillhandahålls till intresserade regioner till ett självkostnadspris som avser att täcka; samordning, löpande utveckling och utbildningsmaterial.
Innehållet utvecklas och uppdateras löpande efter synpunkter från deltagande regioner i nära samarbete med apputvecklare. Appen är ett patientägt verktyg och ett möjligt komplement till säkerhetsplanen (patienten väljer).
Safety Planning Intervention
SPI är ett behandlingsstöd som är relativt enkelt att ta fram gemensamt av behandlare och patient. Det möjliggör för patienten att vara mer självständig i hantering av sitt mående avseende akuta kriser där tankar på att ta sitt liv uppträder.
Digitala säkerhetsplaner
Den mobila plattformen Min Livlina gör det möjligt för patienten att hantera sitt mående på ett på ett lättillgängligt sätt i telefonen. Den personligt framtagna säkerhetsplanen är applikationens centrala funktion.
Forskning om säkerhetsplaner
Vid Linnéuniversitetet bedrivs olika forskningsstudier med fokus på användbarhet av säkerhetsplaner ur flera perspektiv.
Så fungerar det
Syftet med säkerhetsplanering är att förse den som någon gång upplevt en självmordskris med verktyg och resurser, som minskar risken för självmordshandlingar. Att upprätta en säkerhetsplan består av mer än att bara fylla i ett formulär. Momenten nedan visar processens övergripande förlopp.
1. Riskbedömning; Gör tillsammans med patienten en beskrivning av den nyligen inträffade suicidala krisen. Identifiera varningstecken och hur riskerna ökar och minskar över tid.
2. Se över riskkurvan; Beskriv hur individens självmordskris ligger till på riskkurvan.
3. Ge en logisk grund till säkerhetsplanen; Hitta strategier och resurser för att bättre hantera eventuella framtida kriser. Här handlar det om att få tiden att gå, för att förhindra att individen agerar mitt i krisen utifrån sina akuta suicidtankar och sitt lidande.
4. Beskriv framtagningen av en säkerhetsplan; Som en samarbetsprocess mellan psykolog/behandlare och patient.
5. Färdigställ alla steg i säkerhetsplanen.
6. Förklara hur säkerhetsplanen kan användas.
7. Diskutera detaljer; Planera och diskutera var säkerhetsplanen ska finnas, vem som ska ha tillgång till den, sannolikhet att den behöver användas och potentiella hinder.
8. Gör en uppföljning; Följ upp de överenskomna hanteringsstrategierna i säkerhetsplanen för att avgöra om den var till hjälp och behöver revideras.
Utbildning
Det är ingen hög tröskel för att komma igång att använda sig av säkerhetsplaner som behandlingsmetod. Dock är det viktigt att alla som ska arbeta med metoden har fått en introduktion och utbildning i hur det går till. Utbildningsmaterial finns att tillgå.
7 enkla steg att förebygga en livskris
1. Upptäcka varningstecken på att en förestående självmordskris
Ett av de mest effektiva sätten att avvärja en självmordskris är att ta itu med problemet innan det uppstår. Dessa varningstecken inkluderar personliga situationer, tankar, humör eller beteenden och fungerar som en påminnelse om att använda säkerhetsplanen.
2. Använda egna copingstrategier
I detta steg uppmanas patienten att identifiera vad de kan göra, utan hjälp av annan person, om de skulle få självmordstankar. Dessa insikter fungerar som ett sätt att distrahera sig från krisen och vinna tid för att självmordstankarna ska avta.
3. Använda sociala kontakter som distraktion
Sociala kontakter och miljöer kan hjälpa personen att distrahera sig från sina självmordstankar. Det kan handla om att umgås med andra människor som vill en väl och att välja hälsosamma sociala miljöer.
4. Kontakta familjemedlemmar eller vänner som kan hjälpa till att stötta under krisen
Detta steg skiljer sig från det föregående genom att patienten uttryckligen berättar för andra att de befinner sig i kris och behöver stöd och hjälp för att hantera krisen.
5. Kontakt med professionella personer, mottagningar för behandling och organisationer/föreningar
En listning av kontaktuppgifter till professionella personer att kontakta i en akut krissituation. Det kan vara en behandlare inom psykiatrin, en stödperson inom någon ideell stödorganisation eller om det är riktigt krisartat psykiatrisk akutmottagning eller att larma 112.
6. Se över och säkra boendemiljön
En nyckelkomponent i säkerhetsplanen är att eliminera eller begränsa tillgången till alla potentiellt dödliga medel i närmiljön så att krisen kan kulminera och den suicidala risken avta.
7. Identifiera vad som är värdefullt för patienten
Att identifiera värdefulla relationer och vad som är viktigt i livet kan vara till hjälp för att kunna säga stopp till självmordstankar och impulser när det är kris.