Statistik om självmord

Antalet självmord varierar från år till år men har legat runt 1 500 per år sedan millennieskiftet. Det går inte att dra några slutsatser om utvecklingen från ett år till ett annat eftersom befolkningen ökar, för att se om antalet självmord ökar eller minskar behöver man titta på självmordstal över tid. Sedan 1990 har antalet självmord i Sverige minskat med ungefär 30 procent, och sedan början av 2000-talet har självmordstalet i genomsnitt minskat med cirka 0,5 procent per år. Trenden gäller dock inte för unga (15–24 år) och för yngre kvinnor (25–44 år) där självmorden har ökat med cirka 1 procent per år de senaste 25 åren.
I hela världen sker det ungefär 700 000 suicid varje år, vilket placerar Sverige på plats 37 i den globala statistiken. I Norden ligger vi näst högst upp efter Finland.

Fler män dör i självmord – äldre och män på landsbygden högst risk

Cirka 70 procent av de som tar sitt liv är män, varje år dör fler än 1 000 män och pojkar i självmord. Bland unga är det den vanligaste dödsorsaken, samtidigt är antalet som dör i suicid är betydligt högre för människor som befinner sig mitt i livet. Tittar man på självmordsfrekvensen (antal per 100 000 invånare) visar däremot statistiken att andelen självmord är högst för män över 85 år. Risken att dö i självmord är särskilt stor för män på landsbygden. För kvinnor gäller ett nästintill omvänt förhållande. Detta medför att skillnaderna i självmordstal mellan män och kvinnor är betydligt mindre i storstäder och betydligt större i glesbygdskommuner.

Kvinnor gör fler självmordsförsök

Att uppskatta antalet självmordsförsök som görs per år är svårt eftersom inte alla som gör ett försök kommer i kontakt med vården och mörkertalet är stort. Enligt Folkhälsomyndigheten var det omkring 11 000 personer som vårdades för suicidförsök under 2024, varav unga kvinnor under 30 år vårdades oftare än andra grupper.

Enligt myndighetens nationella folkhälsoenkät 2024 har runt 60 000 människor i Sverige över 16 år försökt ta sitt liv de senaste 12 månaderna, och omkring 330 000 människor uppger att de allvarligt övervägt att ta sitt liv under samma period.

Nio av tio som försöker ta sitt liv dör inte i självmord senare i livet

En av de mest hoppfulla siffror som finns när det kommer till suicidstatistik är att nio av tio som gjort ett självmordsförsök, som inte har en psykiatrisk diagnos, dör av något annat senare i livet, som till exempel hjärtinfarkt, cancer eller bara ålder. Det betyder att för de allra flesta som gör ett självmordsförsök eller har självmordstankar blir situationen så småningom bättre och tanken på att ta sitt liv försvinner eller blir allt svagare.

Säkra och osäkra självmord – så redovisas statistiken

Suicid redovisas i säkra och osäkra självmord. Ett säkert självmord innebär att det i dödsorsaksintyget är angivet att den avlidne avsiktligt skadat sig själv så illa att hen inte överlevt, så kallat avsiktligt självdestruktiv handling. Går det inte att till 100 procent slå fast att avsikten var att dö räknas dödsfallet räknas som ett osäkert självmord, så kallat Skadehändelser med oklar avsikt. Det kan till exempel handla om att personen tagit en dödlig dos av narkotika eller varit med om en singelolycka i trafiken.

Suicide Zero använder alltid siffror som innefattar både säkra och osäkra självmord. Det gör vi för att mörkertalen för suicid anses vara relativt stora och att det skulle bli än mer missvisande att bara redovisa de säkra självmorden.

Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention bedöms också upp till 75 procent av de osäkra fallen som självmord efter djupare, psykologiska efterforskningar. På NASPs hemsida (Nationellt Centrum för suicidforskning och prevention) kan du ta del av mer och fördjupad statistik. Läs mer på NASP.