Barn, unga och självmord
I många åldersgrupper har vi de senaste åren sett en minskning av självmordstalen – men det gäller tyvärr inte för unga. I gruppen 20-29 år har det istället skett en ökning av självmorden med 1,8 procent årligen.
Varje år försöker ungefär 5 000 unga människor att ta sina liv. Tre personer dör varje vecka i suicid. Och vi ser tyvärr ingen minskning av antalet självmord i den här gruppen, som vi gör bland många andra. Istället har vi en oroande utveckling framförallt i åldersgruppen 10-29 år.
Unga tjejer extra utsatta
Gruppen unga tjejer mellan 10-17 år är idag den grupp som gör flest antal självmordsförsök. Det är en trend som startade efter pandemin och som tyvärr bara fortsatt. Tittar man bara till tolvåringarna så har antalet självmordsförsök ökat med 180 procent de senaste åren.
Också bland de unga kvinnorna ses en oroande utveckling. Mellan 2022 och 2023 ökade suicidtalen bland unga kvinnor mellan 15 och 29 år från 5 till 8. Vad detta beror på är svårt att säga; mer forskning behövs. Men några av de teorier som finns är att tjejer är känsligare för skolstress, något som vi vet ökat mycket det senaste decenniet och att deras identitetsskapande i högre grad än killars påverkas av sociala medier. Tjejer blir också generellt diagnosticerade med NPF senare än killar, vilket gör att de också hinner utveckla en större samsjuklighet med bland annat depression och ångest.
Killar mer ensamma
Även om tjejernas utsatthet ökat mycket på senare tid så är det fortfarande fler unga män som dör i suicid. Ungefär 70 procent av alla självmord bland unga vuxna begås av killar. Män använder generellt mer våldsamma metoder vid suicid och fler dödsfall är kopplade till alkohol- och narkotikaanvändning.
Bland de orsaker som brukar anges till att så många fler män dör i suicid är att gruppen fortfarande är underdiagnostiserad och underbehandlad vad gäller exempelvis depression. Män tycks också påverkas mer av socioekonomiska faktorer som skilsmässa, arbetslöshet och överskuldsättning. En oroande trend är därför att ensamheten bland unga män har ökat de senaste åren. 27 procent av män mellan 16–29 år uppger att de inte har någon att dela sina tankar med eller anförtro sig åt. Bland kvinnor är motsvarande siffra 12 procent.
Riskgrupper
Barn och unga som tillhör HBTQI-gruppen löper en större risk för psykisk sjukdom, suicidförsök och suicid. Detsamma gäller individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och den som är efterlevande, det vill säga har en närstående som dött i sucid.
Vad gör Suicide Zero?
Utbildning viktigt
Suicide Zero jobbar på många sätt för att vända den utveckling vi ser bland barn och unga. Något av de viktigaste vi kan göra är att utbilda både unga och de vuxna runtomkring dem i att prata om känslor och berätta hur de mår. Att kunna be om hjälp när man behöver det är nämligen en av de viktigaste skyddsfaktorerna som finns.
- Genom initiativet Livsviktiga snack skickar vi varje år ut en bok till alla hushåll där det bor en nioåring. I boken finns kunskap, tips och praktiska övningar så att föräldrar ska kunna öva tillsammans med sina barn på just det här.
- Läromedlet Livsviktiga snack i skolan lär ut samma kunskaper och förmågor, men till elever på låg- och mellanstadiet.
- För de äldre eleverna erbjuder vi skolmaterialet Våga berätta, som tar upp vikten av att just våga berätta hur man mår och be om hjälp om man behöver det. Filmen och klassrumsövningarna visar samtidigt hur man kan agera som kompis om någon man känner mår dåligt.
- För de lärare som vill ha mer kunskap i hur man kan upptäcka och prata med elever som inte mår bra finns den digitala utbildningen Stör döden.
- För tränare och ledare har vi tagit fram ett digitalt stödmaterial i att jobba aktivt för att främja psykisk hälsa och förebygga självmord.
Samhällsförändringar nödvändiga
Suicide Zero jobbar också för förändringar i samhället, som kan påverka situationen för barn och unga. Vi arbetar till exempel för en förbättrad psykiatrisk vård, både vad det gäller tillgänglighet och att den vård som sedan ges också ska vara den som verkligen fungerar. Vi utvecklar till exempel just nu en digital säkerhetsplan, Min livlina, i samarbete med BUP.
Vi vill se ett stärkt efterlevandestöd till alla barn och unga som mist en närstående i självmord och trycker på för att initiativet med en suicidanalysutredning efter varje självmord ska genomföras.
Att klara skolan är en viktig skyddsfaktor inte bara mot depression och suicid utan också mot kriminalitet och missbruk. Vi jobbar därför på många plan för att förbättra skolans förutsättningar att ge varje elev den utbildning de har rätt till, bland annat genom en stärkt elevhälsa och att ge lärare möjligheten att utbildas i psykisk hälsa.