Samhällsproblemet självmord
Varje år dör ungefär 1500 människor i självmord (säkra + osäkra). I den statistiken döljer sig föräldrar, syskon, barn, grannar, kollegor och vänner. Varje år får tiotusentals människor beskedet att någon de känner har tagit sitt liv. Självmord är ett stort samhällsproblem men med rätt insatser på samhälls- och individnivå går många självmord att förebygga.
Varför tar en människa sitt liv?
Varför en människa tar sitt liv är en komplex fråga. Någon form psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak, men även omvälvande livshändelser, utanförskap och ensamhet kan få människor att inte längre orka leva. Komplexiteten och bredden av riskfaktorer gör att det är svårt att upptäcka och veta vem som befinner sig i riskzonen. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör när det kommer till att förebygga självmord men eftersom inte alla som dör i självmord har haft kontakt med vården kräver detta stora samhällsproblem en bredare ansats som involverar hela samhället – alltifrån kommuner och regioner, till ideell sektor och statliga myndigheter. Privata företag och den breda allmänheten har också en viktig uppgift att fylla.
Vem är i riskzonen?
Det är väldigt svårt att förutse vem som kommer ta sitt liv. Varje suicid föregås av en komplex väv av underliggande faktorer och utlösande händelser. Ska vi kunna förstå varför självmord sker, och hur vi bäst kan arbeta med att förebygga dem, är det viktigt att se vilka olika faktorer som lett fram till en individs suicid. Därför är det nya lagförslaget (december 2025) om att en utredning alltid ska genomföras när ett barn har avlidit i suicid, samt även för suicid bland vuxna, i samverkan mellan flera aktörer välkommet.
Viktigt att identifiera riskfaktorer
Även om det finns grupper i samhället där risken för suicid är högre än bland andra så är det viktigt att inte bara fokusera på olika grupper då det kan skymma en mer komplex, och relevant, förståelse av suicid. Till exempel kan en person som tillhör HBTQI-gruppen ta sitt liv av helt andra orsaker än att hen tillhör denna riskgrupp, som exempelvis trauma i barndomen eller för att man hamnat i ekonomisk utsatthet. Självmordet behöver med andra ord inte ha någon som helst koppling till den riskgrupp personen eventuellt tillhör. Om vi bara fokuserar på riskgrupper riskerar vi att missa andra viktiga, bakomliggande faktorer.
När det kommer till riskfaktorer så är det är också så att det som innebär en ökad risk för självmordsförsök och suicid för en individ, kan verka skyddande för en annan. Att vara gift eller ha en nära relation är skyddande för många, men för den som utsätts för misshandel i relationen betyder den i stället en ökad risk. Det är därför det är viktigt att se till risk- och skyddsfaktorer på individnivå, inte bara på gruppnivå.
Riskgrupper relevanta för resurssättning
Samtidigt vet vi att 70% av de som dör i självmord är män, att självmordstalen bland barn och unga vuxna inte minskar, att suicidtankar och suicidförsök är vanligare bland transpersoner än bland övrig befolkning, och att människor som flytt krigsdrabbade länder har genomlevt upplevelser som kan öka risken för suicid. Att identifiera riskgrupper kan därför ändå vara hjälpsamt och ge en vägledning när det gäller att prioritera samhällets resurser.
Vad kan göras för att förebygga självmord?
Även om det är svårt att förutse vem som kommer ta sitt liv så finns det insatser som har stöd i forskningen som är viktiga i ett suicidpreventivt arbete på samhällsnivå, här är några exempel:
- Mildra effekterna av arbetslöshet, ekonomisk utsatthet och ojämlikhet. Insatser för att människor ska komma ut i arbete är av avgörande betydelse, det gäller inte minst för unga.
- Begränsa tillgången till medel och metoderoch satsa på att säkra farliga platser där självmord sker.
- Arbeta för att minska skadlig användning av alkohol.
- Genomför och förstärk olika insatser som bidrar till att öka allmänhetens kunskap och medvetenhet om psykisk ohälsa och självmord.
- Inför skolbaserade insatser med fokus på psykisk ohälsa. Ungdomar är en utsatt grupp och självmorden har ökat i motsats till utvecklingen i övrigt.
- Arbeta för en ansvarsfull medierapportering om psykisk ohälsa och självmord.
- Säkerställ god tillgång till hälso- och sjukvård. Utbilda personal inom vård, socialtjänst, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera, att upptäcka varningssignaler och hur man kan prata om självmord och självmordstankar
- Förstärk vårdkedjan och säkerställ att människor som befinner sig i en utsatt situation kan få ett samordnat stöd från olika verksamheter inom hälso- och sjukvården och kommunerna
- Säkerställ att människor som har en psykiatrisk diagnos får tillgång till en god och evidensbaserad vård och vid behov andra stödjande insatser från socialtjänst, arbetsförmedling och Försäkringskassan.
Läs mer om vilka frågor Suicide Zero driver för att påverka politiker och beslutsfattare att säkerställa suicidpreventivt arbete i Sverige.