1. Psykiska besvär

Kan vara oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom som magont och huvudvärk. Dessa kan vara tunga att bära för individen, särskilt om de är långvariga, men ska inte behandlas med medicin eftersom besvären är en reaktion på ”sådant som hör livet till” som inte uppfyller en psykiatrisk diagnos. Besvären är övergående och minskar när situationen förändras eller personen löser problemen eller anpassar sig till dem. Det kan till exempel handla om oro för livssituationen eller specifika händelser.

2. Psykiatriska tillstånd

Innebär psykisk ohälsa som är sådan att medicinsk diagnos kan eller ska ställas. En kombination av symptom ska ha funnits under en längre sammanhängande tid. Tillståndet medför ett hindrande lidande eller att förmågan att fungera försämras i vardagslivet, socialt, i arbete, studier eller andra aktiviteter. Psykiatriska tillstånd delas in sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar:

• Psykiska sjukdomar och syndrom kan uppstå när som helst i livet men i en stor andel sker det redan i barn- och ungdomsåren. Exempel på tillstånd är depressionssjukdom, ångestsyndrom, utmattningssyndrom, beroendesjukdomar, ätstörningar, bipolär sjukdom eller psykossjukdomar.
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) visar sig i barndomen och kvarstår oftast begränsande i vuxen ålder. Exempel på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning.

3. Självmord – suicid

Har till stor del koppling till psykiatriska tillstånd, och även en del kroppsliga sjukdomar. De allra flesta med den typen av diagnoser tar dock inte sitt liv eller gör självmordsförsök. Vid självmord finns det oftast andra anledningar, som till exempel livsvillkor, livsomställningar eller tillfälligheter. Självmord kan ses som en psykologisk olycka där en person i en situation eller under en tid upplever att hen inte orka leva när problemen ser olösliga och outhärdliga ut.Social utsatthet som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, livsomställningar som till exempel att gå i pension, långvarig sjukdom, skilsmässa, dödsfall eller att komma ut om sin sexuella identitet kan vara riskfaktorer som ökar risken för självmord.

Det finns fortfarande ett stigma i samhället som drabbar människor som lever med psykisk ohälsa, vilket leder till att många undviker att prata om hur de mår psykiskt på grund av skamkänslor. En smal norm för vad som betraktas som normalt kan leda till att personer som lever med psykiatriska tillstånd och psykiskt lidande felaktigt ses som svaga eller mindre värda. Detta kan leda till ett sämre bemötande och diskriminering på arbetsplatsen, i mötet med vården eller bland familj och vänner. Orsaken beror ofta på okunskap och fördomar.

Det kan vara svårt att bryta sig fri från känslor av stigma och skam, men det finns många sätt att påbörja en förändring. Ett sätt är att skilja på handling och person. Försök att koppla dina känslor till specifika händelser. Om du exempelvis känner dig stressad och har sömnsvårigheter kan det beror på att du har för mycket att göra på jobbet. Det har ingenting med dig som person eller din arbetsprestation att göra, utan du har alldeles för mycket att göra.

I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del. Ett av de viktigaste verktygen är ökad öppenhet och kontakt mellan människor. Ett gott bemötande, öppenhet och kunskap om psykiatriska tillstånd och psykiska besvär underlättar det första steget att söka hjälp. Ofta upplever personer en stor lättnad när de får både förståelse, bekräftelse och acceptans från ett professionellt håll.

Ta del av myter kring psykisk ohälsa och självmord här.

Att prata om sitt mående är en viktig del i att förebygga psykisk ohälsa. När vi vågar berätta om vårt mående bidrar vi till att skapa en tillåtande och accepterande omgivning. Regelbundna sociala kontakter är viktiga skyddsfaktorer för den psykiska hälsan. Tyvärr isolerar sig många som mår dåligt, vilket innebär att man faller djupare ned i en negativ spiral.

Vi kan ofta inte påverka om andra människor frågar hur vi mår, men vi kan vara modiga och våga prata själva. När dina nära och kära är medvetna om att du går igenom en tuff period kommer de ha möjlighet att stötta dig. Att sätta ord på dina känslor kommer också att hjälpa dig att förstå dig själv.

Få tips här om hur du kan våga fråga andra och våga berätta om hur du mår.

Om du mår psykiskt dåligt kan du behöva stöd och hjälp för att må bättre. Det spelar ingen roll hur små eller stora dina problem är. Ibland kan det räcka med att prata med vänner och närstående.

Om du hellre pratar med utomstående finns många organisationer som erbjuder stöd via anonyma chattar, mejl och telefon, som du hittar här.

Om du har varit mycket nedstämd i mer än två veckor, eller om du mår så dåligt att du har svårt att klara av din vardag ska du söka vård på en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Är läget akut ska du alltid kontakta 112.