Det är lättare att bygga stabila barn än att laga trasiga vuxna. Det vet Karlstads kommun som i sina grundskolor sedan ett par år tillbaka satsar på en hälsoutbildning med helhetsperspektiv. Eleverna får grundläggande förståelse för hur en innebandymatch, ett ordentligt mellanmål och psykiskt välmående kan ha ett solklart samband.
Anna Enström, skolöverläkare i Karlstads kommun, vrider tillbaka klockan några år. En pandemi har satt världen helt ur balans och om man inte redan kunnat konstatera det, bara genom att titta med blotta ögat, visar omfattande mätningar hur barnen i Sverige blir negativt påverkade av det som sker. I Värmlands residensstad börjar en grupp kommunanställda fundera på hur de genom skolan ska kunna hjälpa traktens unga.
– Det var flera parametrar som visade att barn och unga började må sämre. Samtidigt hade vi pandemin att brottas med, som även den fick till följd att barns och ungas hälsa påverkades negativt. Skolverksamheten bedrevs inte på vanligt sätt, man hade kanske inte tillgång till sina fritidsaktiviteter på samma sätt som tidigare. På det sättet såg vi att barn och unga drabbades hårdare av pandemin än vad många vuxna gjorde. Det här visade att det fanns ett behov av att titta närmare på hur vi skulle kunna jobba med de här frågorna. Elevhälsans medicinska insatser har ett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag i skolan, säger Enström.
Ungefär samtidigt publicerar Svenska Läkaresällskapet en rapport. ”Kraftsamling för ungas psykiska hälsa”, en kunskapssammanfattning och förslag till interventioner.
– Där hade de tittat på vilka åtgärder som är evidensbaserade. Det finns ju många goda idéer om vad man ska göra för att få människor – i alla åldrar – att må bättre, men vad är evidensbaserat? Vad säger forskningen? Vilka interventioner är det som ger effekt?
Resonemanget liknar det bakom Suicide Zeros kommunbarometer. Ett problem behöver åtgärdas. Det finns näst intill oändligt antal potentiella lösningar. Ingen kan göra allt, men lyssnar man på forskningen får man åtminstone en indikation på var prioriteringsordningen bör starta. Avslutningsvis, komplexa frågor har sällan enkla lösningar. Se till att bli bra på lite av varje för att ackumulerat kunna göra största möjliga skillnad.
För elevhälsan i Karlstads del resulterade det här receptet i Elevhälsans hälsoutbildning, ett slags föreläsningskoncept som tar helhetsgrepp kring vad som krävs för att en människa ska må bra. Från förskoleklass till nian, självklart med material anpassat efter ålder, får elever i alla kommunala skolor ta del av utbildningen.
Skolsköterskan Asra Al-Grety är en av de som jobbat med konceptet på skolorna. Som skolsköterska har hon bland annat ansvarat för de perspektiv som gäller kost, sömn och fysisk aktivitet.
– I skolan där jag jobbade tidigare kunde vi göra så att jag pratade med en årskurs 4, till exempel. Första tillfället. Andra tillfället kom kuratorn och pratade om känslor och psykisk ohälsa, visade filmer. Tredje gången träffade vi klassen tillsammans för att knyta ihop säcken, säger hon.
Asra Al-Grety har fått se hur utbildningens helhetsperspektiv hjälper barnen att förstå hur en del av deras liv kan ha direkt inverkan på en till synes helt annan del.
– De kan vara så här: ”Jaha, om jag rör på mig kan jag undvika att få diabetes!” Då blev de glada eftersom de kunde ge exempel på vilka aktiviteter de själva höll på med. ”Blir det lika effektivt om jag och min kompis går ut och cyklar?” De var positiva till att lära sig vilka funktioner deras aktiviteter kunde ha.
Den enkla men tydliga skildringen av hur alla hälsofrämjande aktiviteter hänger samman är utbildningskonceptets givna röda tråd. I en ljusorange informationsfolder som kommunen låtit tillverka ryms rutan om kost (illustrerad med en klase tecknade bananer) på samma sida som den om känslor (inte illustrerad alls). Det mer konkreta och det mer abstrakta, hand i hand.
Att få den här kunskapen i tidig ålder kanske kan förebygga diabetes, kanske också kan förebygga självmord. Anna-Karin Walkert, verksamhetsutvecklare inom elevhälsan, vet inte säkert. Men hon hoppas och tror att hennes kommun är någonting på spåren.
– Även om det är svårt att säga att den här metoden fungerar för att förebygga suicid tror vi ändå på något sätt att det forskningen visar… Om vi kan prata om våra känslor, om vi kan få grepp om våra känslor, om jag kan förstå mig själv på ett annat sätt och om jag också förstår att livet kan gå både upp och ner…
Anna-Karin Walkert fortsätter:
– Vad är ångest? Är det okej att jag mår lite dåligt nu eller måste jag vara glad hela tiden? Måste jag vara Instagram-glad hela tiden? Det gäller att hjälpa eleven att få syn på sig själv och förstå kroppens signaler.
Vad är du mest stolt över med det här projektet?
– Även om jag inte är skolsköterska eller kurator är jag en av personerna som driver det här arbetet och det jag kanske är allra mest stolt över är hur jag ser att det här är allas angelägenhet. Vi gör det ihop och då blir det en helhet kring eleven. Vi delar inte upp eleven, det här sker i klassrummet. I deras miljö. Vi möter eleven där eleven finns och i det jobbar vi tillsammans. En samlad elevhälsa.