När unga människor i Sverige själva beskriver vad som får dem att må dåligt pekar många på skolstress, betygskrav och vårdköer. Flera lyfter fram att psykisk hälsa borde bli ett skolämne. Det är resultatet av For A Better Day, ett unikt och omfattande initiativ som startades av Tim Bergling Foundation ihop med Bris, Mind och Suicide Zero, där unga människor har fått tycka till om vad de behöver för en bättre framtid.
Att redan må piss och sedan ha extremt mycket press i skolan är som att tända eld på bensin.
I välfärdslandet Sverige tar varje vecka tre barn och ungdomar sina liv. Trots minskade självmordstal för befolkningen i sin helhet har självmordstalen bland unga ökat med nästan 1 procent per år sedan mitten av 1990-talet. Det är idag den vanligaste dödsorsaken bland unga personer. Larmen har gått i statliga utredningar och rapporter – ändå görs för lite för att minska antalet självmord och hantera unga människors psykiska ohälsa. Så kan det inte fortsätta. För att få en förståelse varför det ser ut som det gör och vad vi kan göra åt det har vi i en unik, omfattande och pågående insamling frågat de unga vad de själva vill ändra på.
Det är vad projektet For A Better Day handlar om. På sociala medier erbjöds med start 5 december 2020 unga upp till 25 år att skriva fritt om sitt mående och vad de behöver för att få ett bättre liv. Resultatet är en inbunden sammanställning som bygger på omkring 1500 berättelser och överlämnas personligen till statsministern i september 2021. Sammantaget ger rapporten, fylld av ögonblicksbilder från samtiden, en unik insikt i ungas vardag.
Majoriteten av alla i min skola och folk jag känner i andra skolor mår dåligt och har ångest p.g.a. hur betygssystemet ser ut just nu. Det är en sådan enorm press att prestera på topp hela tiden och själv har jag varit sönderstressad så länge att jag nu som 18-åring fick utmattningssyndrom.
For A Better Day är ett initiativ från Tim Bergling Foundation tillsammans med Bris, Mind och Suicide Zero. Det är Sveriges största insamling av sitt slag eftersom den inte slutar här utan kommer pågå över tid. Vi vet att det brådskar med åtgärder. Många unga vittnar om vanmakt och en känsla av hopplöshet.
Det är nu jag behöver hjälp, inte om ett halvår, skriver en ung människa till uppropet For A Better Day.
När man säger att man har riktigt dåliga tankar och vill få hjälp. Och det man får är en telefontid nästa vecka. Inte konstigt att en del människor inte orkar, skriver en annan.
Rapporten avslöjar en förtroendeklyfta mellan unga och vuxna. Unga har bett om hjälp. De har fått avfärdande svar, till exempel om “tonårshormoner”.
När jag gått till kuratorer efter att min kompis tog sitt liv har dom bara sagt att det är tufft att vara tonåring. Det känns som att de nedvärderar oss och inte vill förstå.
Oroväckande många har känt sig svikna efter att de anförtrott sig. Lärare har berättat för deras föräldrar.
Detta ledde i sin tur att jag blev straffad för att jag ’skvallrat’ om saker andra inte hade med att göra och helvetet blev ännu värre.
Flera slutade tala med psykologer. Misstro mot myndigheter gör det svårare att söka hjälp. Hjälpen kanske finns, men de får inte veta det. De unga har många förslag på vad som måste göras. De flesta skriver om skolan. Många behöver mer stöd och förståelse. Betyg driver på prestationsångest som kan bli farlig.
Jag anser att den tidiga pressen på att prestera förvärras genom betyg i tidigare årskurser men att även betygssystemet i högre årskurser behöver ses över.
Eftersom vi lever i ett stressigare samhälle kan det vara bra att lära ut stresshantering.
Psykisk hälsa måste bli ett ämne i skolan, anser unga. Tid måste finnas att prata om sitt mående med lärare. Flera föreslår att samtal med kurator blir obligatoriska.
Hade alla gått till en kurator i skolan skäms man ju inte för att man går till en och då hade man kunnat få hjälp tidigare.
I rapporten märks en längtan efter djupare kontakt med vuxna. Att få tala på allvar om ensamhet, prestationskrav, fysiskt och sexuellt våld, utseendehets, mobbning – om oron över framtiden, om även de ska få en plats i samhället.
I skolorna pratas det mycket om hur man ska planera sin tid för att undvika stress och ångest inom skolarbete. Men det pratas lite om vad psykisk ohälsa är och vem man kan prata med om man mår dåligt.
Fakta ligger på bordet. Nu får makthavare möjlighet att även lyssna direkt på de ungas berättelser: de vet vad de upplever och de vill bli lyssnade på. Som samhälle är vi gemensamt skyldiga att ta deras svar på allvar.
Vi kommer att följa upp och utkräva ansvar.
Under tiden jobbar Tim Bergling Foundation vidare tillsammans med Bris, Mind och oss på Suicide Zero för att bidra till insatser som förbättrar situationen för barn och unga i Sverige, och vi fortsätter att samla in svar från unga för att få en så övergripande bild som möjligt av hur situationen ser ut. Det är de unga som pekar ut riktningen för oss.
Läs mer om projektet ”For A Better Day” här