Räddningstjänsterna har en viktig roll för att förhindra självmord. Trots det är deras uppgift inte reglerad, skriver Eva Wedberg och Line Sardh, Suicide Zero.
Artikeln publicerades i Altinget 13 november 2024.
Varje år tar ungefär 1 500 människor i Sverige sitt liv. Det är fyra om dagen. Omkring 15 000 gör självmordsförsök. Halva befolkningen har kommit i kontakt med någon som försökt ta sitt liv.
Stora regionala skillnader
Landets räddningstjänster hjälper varje år tusentals svenskar i nöd och de åker på minst 2 000 suicidlarm per år. I många fall är de först på plats. Vilken roll räddningstjänsten ska ha vid suicidförsök är dock inte reglerat. Det innebär att de riktlinjer och det stöd som räddningstjänsterna får från staten, genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för att förhindra att människor dör eller skadas inte omfattar suicidförsök.
Det här får till följd att räddningstjänsterna runt om i landet agerar olika vid suicidlarm, men också att de i varierad omfattning arbetar förebyggande. I praktiken innebär det en överhängande risk att självmord sker som annars hade kunnat förhindras.
En färsk kartläggning från Suicide Zero visar att en majoritet av 95 undersökta räddningstjänster inte arbetar systematiskt med suicidförsök. I de handlingsprogram som de är skyldiga att ta fram finns inte suicid med. Skillnaderna är dock stora. En mindre andel räddningstjänster, både större och mindre, bedriver ett omfattande arbete med suicidprevention.
Personalen är inte rustad
Bristen på systematik får flera allvarliga konsekvenser. Ett problem är att personal inom räddningstjänsten inte är rustad när de väl larmas ut vid suicidförsök. I och med att frågorna i dag har en undanskymd roll på räddningstjänstutbildningarna riskerar medarbetare som ställs inför ett suicidförsök sakna kunskap för att avbryta det. Regeringen, med ansvarig minister Carl-Oskar Bohlin (M) i spetsen, måste se till att MSB får i uppdrag att styra och stödja räddningstjänsternas arbete med att förhindra självmord.
Ett annat problem är att det förebyggande arbetet uteblir. Kommunerna har ett övergripande ansvar för den lokala suicidpreventionen, men då en stor del av det livräddande arbetet inte står under deras kontroll riskerar helheten att bli sämre – utan att de kan påverka situationen.
Det är hög tid att alla räddningstjänster får ett lagfäst stöd för att förebygga och förhindra suicid. Regeringen har tagit flera initiativ för att minska antalet självmord. Nyligen presenterades Suicidanalysutredningen, som föreslår att alla självmord ska utredas. Nästa steg vad gäller samhällets insatser bör vara att täppa till det hål i självmordsförebyggande arbetet som bristen på styrning av räddningstjänsterna innebär. MSB är i färd med att ta fram ett stödmaterial till räddningstjänsterna och ser över sina utbildningar. Tydligare vägledning är också ett förslag i den statliga utredningen.
Ge stöd till räddningstjänsterna
Det är steg i rätt riktning men för att insatserna ska bli likvärdiga över hela landet krävs en tydligare reglering i form av riktlinjer som räddningstjänsterna ska följa. Regeringen, med ansvarig minister Carl-Oskar Bohlin (M) i spetsen, måste se till att MSB får i uppdrag att styra och stödja räddningstjänsternas arbete med att förhindra självmord. Det bör innefatta styrande direktiv för arbetet, obligatoriska utbildningar och tillsyn.
I väntan på det bör landets kommunpolitiker kompetensutveckla sin personal i suicidfrågan. De bör också lära av de räddningstjänster som har kommit långt och som har en väl fungerande samverkan med andra blåljusaktörer. Genom en bättre rustad räddningstjänst, med ett tydligt uppdrag att förhindra självmord, kan liv räddas i hela landet.