När Liberalernas partistyrelse nu vill stryka alla formuleringar i läroplaner och skollag om att elever ska ha inflytande över undervisningen, markerar det en tydlig kursändring i svensk skolpolitik.
Utbildningsminister Simona Mohamsson säger i Dagens Nyheter att “det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.”
Men vi menar att detta är fel väg att gå. Vi håller med om att skolan behöver struktur, tydlighet och lugn. Lärarna måste få arbetsro. Men att sätta likhetstecken mellan ordning och auktoritär styrning är att missförstå både barn och lärande. För lärande uppstår inte ur rädsla – det uppstår ur trygghet, relationer och delaktighet.
Barn mår sämre – det kräver mer lyssnande, inte mindre
Vi vet att barn och unga i dag mår sämre än tidigare. Stress, oro och psykisk ohälsa ökar. Många beskriver att de känner sig pressade, otillräckliga och inte lyssnade på. Samtidigt vet vi från både forskning och praktik att känslan av delaktighet och inflytande är en av de starkaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa. När barn upplever att deras röst spelar roll, växer både självkänsla och motivation.
Att i det läget föreslå att elevinflytandet ska tas bort är inte bara bakåtsträvande. Det riskerar att förvärra en redan allvarlig situation.
Delaktighet skapar ansvar – inte kaos
Ett vanligt missförstånd är att elevinflytande betyder att barn får bestämma allt. Så är det inte. Det handlar om att elever ska få förstå, påverka och vara en del av sin egen utbildning. Det handlar om dialog, inte diktat. När barn känner sig lyssnade på, ökar deras ansvarstagande. När de förstår varför något görs, följer de också regler med större respekt. Det är så man bygger kulturförändring , inte genom att ta ifrån dem makt, utan genom att visa dem tillit.
Om vi på allvar vill stärka skolans kunskapsuppdrag måste vi börja där lärandet tar sin början – i relationen mellan elev och vuxen. I känslan av att få vara med, få påverka och få bli lyssnad på. Att ta ifrån barnen inflytandet i skolan är att ta ifrån dem framtidstron.
En stark skola bygger på relationer
Svensk skola behöver inte mindre elevinflytande. Den behöver fler vuxna som har tid, mod och mandat att bygga relationer. Den behöver lärare och elevhälsopersonal som orkar se hela barnet – inte bara prestationerna. Den behöver en skolpolitik som förstår att trygghet och lärande är två sidor av samma mynt.
Barn behöver tydliga vuxna. Men tydlighet är något annat än straff. Auktoritet byggs genom respekt, inte rädsla.
Om vi på allvar vill stärka skolans kunskapsuppdrag måste vi börja där lärandet tar sin början – i relationen mellan elev och vuxen. I känslan av att få vara med, få påverka och få bli lyssnad på. Att ta ifrån barnen inflytandet i skolan är att ta ifrån dem framtidstron.
Line Sardh, Chef för intressepolitik och regional verksamhet, Suicide Zero
Hilda Johnsson, Sakkunnig och ansvarig för skola och elevhälsa, Suicide Zero