Kommunerna har en avgörande roll i att förebygga självmord men insatserna är på många håll otillräckliga. Ett skäl är att endast tre av tio kommuner avsätter medel för arbetet. På Världsdagen för psykisk hälsa uppmanar vi Sveriges kommunpolitiker att säkerställa öronmärkta resurser för suicidprevention.
År 2023 tog 1 617 personer sina liv. Ungefär tio gånger så många gjorde självmordsförsök och bland unga är självmord den vanligaste dödsorsaken. I den gruppen har det skett en ökning under de senaste 25 åren.
I arbetet för att förebygga självmord har kommunerna en självklar roll. De finns på olika sätt närvarande i alla människors liv, från förskolan till äldreboendet.
Problemet är att många kommuner gör för lite. Suicide Zeros kommunbarometer visar att nära hälften av deltagande kommuner saknar en överenskommelse med psykiatrin för att stärka vårdkedjan för grupper som har en hög risk för suicid. Endast 27 procent av kommunerna analyserar risker för suicid i offentliga miljöer, och en av fyra uppger att de har vidtagit särskilda åtgärder med anledning av ekonomin trots att tidigare erfarenhet och forskning pekar på att arbetslöshet, ekonomisk utsatthet och överskuldsättning ger en ökad risk för självmord.
En anledning till att viktiga insatser uteblir är brist på resurser. Endast tre av tio kommuner i landet har med frågorna i budget. Detta får förstås konsekvenser för kommunernas möjligheter att prioritera frågorna, och genomföra insatser som har bevisad effekt.
Att suicidpreventivt arbete fortfarande nämns i relativt få kommunbudgetar är en risk för möjligheten att bedriva ett långsiktigt arbete.
Att suicidpreventivt arbete nämns i få kommunbudgetar är en signal om att arbetet inte är tillräckligt högt upp på dagordningen. Att en fråga finns med i kommunens budget är en viktig förutsättning för att den ska få prioritet i organisationen. Det innebär att det finns resurser kopplade till arbetet, men också att det finns uttalade uppdrag eller mål för förvaltningarna.
I våra dialoger med kommuner i landet hör vi ofta att små kommuner upplever att de inte har tillräckliga resurser för att arbeta preventivt. Men många viktiga insatser för att förebygga suicid är inte kostsamma och en utmaning är ofta att se till att hela kommunen involveras. Här har många mindre kommuner en fördel. Beslutsvägarna är kortare, och det kan till exempel vara lättare att genomföra utbildningar för medarbetare.
Inom kort förväntas regeringen besluta om en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Det kommer att innebära att kraven på kommunernas insatser kommer att öka. För att minska självmorden behöver Sveriges kommuner utveckla ett effektivt förebyggande arbete – insatser som är bra för alla kommunens invånare och livräddande för några. En viktig startpunkt måste vara att se till att självmordsprevention får en framskjuten plats i kommande års budget.
Läs mer om kommunernas suicidpreventiva insatser i vår Kommunbarometer