Vad som började som ett pilotprojekt blev snabbt en livsstil. Surahammars kommun i Västmanlands län har låtit suicidpreventionen få en given plats i de lokala skolorna.
Akta dig för att testa riktigt bra suicidpreventiva åtgärder. Innan du vet ordet av kan du vara fast! För några år sedan valde Bäckhammarskolan i den lilla bruksorten Ramnäs att gå med i ett pilotprojekt vars syfte var att utveckla Suicide Zeros klassrumskoncept Livsviktiga snack i skolan. Det skulle visa sig bli starten på ett utbrett, självmordsförebyggande arbete som idag genomsyrar hela Surahammars kommun.
– Vi tyckte att det var ett väldigt användarvänligt material med viktiga ämnen, så då pratade vi vidare i vår skolkuratorsgrupp om att det här var något vi ville jobba med. Det finns sex skolor i Surahammars kommun och vi ville jobba med det här på alla skolorna, säger Linnea Bornedal som är skolkurator i kommunen.
Från pilotprojekt till kommunövergripande suicidprevention
Kuratorerna gjorde ett årshjul och beslutade till att börja med att Livsviktiga snack i skolan skulle implementeras i två årskurser. Man började genomföra konceptets första och andra pelare i årskurs 3. För sjätteklassarnas del blev det pelare tre och fyra.
– Sedan har vi gått vidare, säger Bornedal och fortsätter:
– Kommunens skolchef gjorde en handlingsplan för det suicidpreventiva arbetet inom skolan i Surahammar, som vi fick läsa och godkänna. Sedan har vi reviderat planen med utgångspunkt i vårt arbete. Vi har både försökt göra planen så användarvänlig som möjligt och knutit den till Suicide Zeros material.
All skolpersonal utbildas i att upptäcka psykisk ohälsa
Planen, som gäller både för förskola och skola, har bland annat inneburit att all personal fått genomgå Stör döden. Det är en digital utbildning som ger kunskap om psykisk ohälsa och självmord bland unga, och stärker förmågan att våga prata om det som är svårt. Därefter har man haft uppföljande diskussioner för att alla ska känna sig bekväma med att samtala med elever om dåligt mående och suicidtankar, oavsett om man är kurator eller mattelärare.
En del av planen är dessutom en lathund som tydligt radar upp vilka steg skolpersonalen ska ta i akuta skeden, som att någon uttrycker självmordstankar eller visar tecken på självskadebeteende. Där finns formulerat vem som är ansvarig för vad och i vilka situationer. Där finns även formulerat på vilket sätt vårdnadshavare ska kopplas in.
Linnea Bornedal förklarar vidare att nästa steg i arbetet är att implementera Våga berätta, Suicide Zeros material för högstadium och gymnasium.
– Det kommer nog att sjösättas under nästa termin och vi tänker att eleverna ska få det i årskurs 8.
Elever får verktyg att prata om känslor
Linneas kollega Hannah Englund, också hon skolkurator i kommunen, berättar hur det fördjupade arbetet med de olika materialen sakta men säkert har suddat bort eventuella farhågor hos de som kanske oroat sig för att ta upp ämnet suicid bland barn och unga:
– De har förstått att det här inte bara är för personal på högstadiet. Även om det står att materialet är för högstadiet och gymnasiet får all vår personal genomföra det. Även personalen på förskolan gör Stör döden. Det kanske låter som att vi förskönar allting, men det har verkligen varit så positivt!
Linnea Bornedal fyller i:
– I diskussionerna vi haft efter Stör döden har vi sagt att man kan tänka på det som Stör den psykiska ohälsan. Det betyder att man kan börja med arbetet mycket lägre ner i åldrarna. Det här handlar inte bara om barn och ungdomar som har suicidtankar. Det handlar om att lära sig sätta ord på sina känslor, oavsett om det handlar om att mamma och pappa har skilt sig eller att farmor har dött. Att kunna bemöta barnen i de svåra samtalen är viktigt redan på förskolan.