DEBATT: Sverige har en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som heter ”Det handlar om livet”. Men i verkligheten handlar det fortfarande om tur. Tur att du bor i rätt kommun, tur att du får hjälp innan du fyller 18 år, och tur att din förening fick projektmedel i år igen.
Publicerad i Aftonbladet debatt. 2026-05-28
Unga människors psykiska hälsa formas av de villkor som omger dem – men dessa är långt ifrån jämlikt fördelade. Tillgången till trygga miljöer, stöd i skolan, meningsfull fritid och tidiga insatser varierar kraftigt. När insatser väl sätts in är de ofta för sena, reaktiva och riktade mot symtom snarare än orsaker. Bristande samordning, otydligt ansvar och kortsiktighet gör att stödet inte håller över tid, och att unga faller mellan stolarna.
Redan vid små framgångar går samhället plus
Ungas psykiska hälsa kan inte vänta, vi vet att kostnaden för att inte agera är enorm. Nationalekonomen Ingvar Nilsson konstaterar i sin rapport ”Från kostnad till investering” att ett livslångt utanförskap kan kosta samhället 13–14 miljoner kronor per individ. Samtidigt är investeringarna som krävs för att vända utvecklingen förhållandevis små. En förstärkt elevhälsoinsats under högstadiet och gymnasiet kostar uppskattningsvis 250 000 kronor per elev. Det betyder att om vi lyckas hjälpa en enda ung person bort från utanförskap, räcker det för att finansiera insatser för ytterligare 50. Redan vid små framgångar går samhället plus. Men den verkliga förlusten handlar inte om pengar, utan om förlorade livschanser och risken att växa upp utan hopp om ett gott liv.
Det är bra att Sverige nu har en nationell strategi på plats för psykisk hälsa och suicidprevention, men det behövs mer än så. Inför valet 2026 vill vi se ett systemskifte med en infrastruktur som håller, från förskola till vuxenliv, för barn, unga och unga vuxna.
Vi är Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa, 43 organisationer från civilsamhället med ett gemensamt mål – att vända den negativa trenden kring ungas psykiska hälsa innan 2030. Samverkan är avgörande, men den räcker inte om ansvaret stannar där. För att på riktigt förändra ungas livsvillkor krävs ett gemensamt krafttag där politik, skola, kommuner och vård drar åt samma håll och tar ett tydligt ansvar över tid.
Tre krav som främjar den psykiska hälsan
I enlighet med den nationella strategin har vi därför tre krav som vi vet kommer att främja den psykiska hälsan för barn, unga och unga vuxna. Kraven handlar om skolan, tidiga insatser och finansiering till civilsamhället.
- Stärk skolan och elevhälsan
Svensk skola har inte råd med fler nedskärningar. I stället krävs en tydlig och kraftfull satsning på fler lärare och vuxna i skolan, så att varje elev får det stöd som behövs. Elevhälsan måste prioriteras som en central del av skolans uppdrag, inte bara för att hantera ohälsa, utan för att aktivt främja psykisk hälsa och välmående. Här måste politiken agera i linje med den statliga utredningen ”En förbättrad elevhälsa”. Samtidigt vill vi att civilsamhället får möjlighet att samverka tätare med skolan och professionen för att stärka det förebyggande arbetet och lyfta ungas perspektiv.
- Inför lättillgängliga stödverksamheter för unga
Det finns i dag ett tydligt behov av ett mer tillgängligt lågtröskelstöd för alla unga som behöver det. Det handlar om journalfria stödverksamheter dit man kan vända sig utan remiss, diagnos eller omfattande problematik. Stödet ska vara tillgängligt, bygga på tillit och fungera som ett tryggt ställe för samtal i ett tidigt skede. Vi vill se en nationell kartläggning av befintligt stöd och därefter konkreta förslag på hur stödet kan göras mer tillgängligt och likvärdigt över hela landet, i nära dialog med unga och civilsamhället.
- Säkra långsiktig finansiering
För att civilsamhället faktiskt ska kunna ta den livsviktiga roll som regeringen förväntar sig måste det finnas långsiktiga förutsättningar. Som ett konkret första steg måste statliga aktörer börja erbjuda möjligheten till fleråriga projekt och verksamhetsstöd för att sätta ett nytt, hållbart riktmärke för hela sektorn. Vi måste styra bort från ryckigheten och politiska mandatperioder, och i stället ställa krav på strukturella förutsättningar som matchar de utmaningar vi står inför.
Inför valet 2026 står vi inför ett avgörande vägval. Antingen fortsätter politiker på alla nivåer att lappa och laga ett system som inte håller, eller så tar vi ett gemensamt ansvar och vänder tur till trygghet. Oavsett vem som bildar regering efter valet vill vi se att våra krav tas på allvar och genomförs, så att alla unga får likvärdiga förutsättningar för god hälsa och en trygg framtid.
Annika Sten Pärson, Founding Partner & Executive Chair, The Inner foundation
Bo Erlandsson, verksamhetschef, Stiftelsen Kyrkans SOS
Caroline Stiernstedt Sahlborn, generalsekreterare,1825
Cecilia Bernard, generalsekreterare, Mentor Sverige
Conny Allaskog, ordförande, NSPH-Hjärnkoll
Elin Hågeby Caicedo, generalsekreterare, Maskrosbarn
Erik Johansson, generalsekreterare, Suicide Zero
Fredrika Sandell, generalsekreterare, Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar
Hanna Eidem, generalsekreterare, Tjejzonen
Hanna Lidén, generalsekreterare, Hjärnfonden
Henrik Szabo, verksamhetschef, Tim Bergling Foundation
Jana Söderberg, verksamhetsledare, Motivationslyftet
Jennifer McShane, generalsekreterare, Min Stora Dag
Jonas Rydberg, generalsekreterare, Sveriges Stadsmissioner
Lasse Stjernkvist, ordförande Ing-Marie Wieselgrens stiftelse
Li Nester, förbundsordförande, Röda Korsets Ungdomsförbund
Lilianne Lautrup, verksamhetsledare, Unga Lukas
Linda Myron, generalsekreterare, MusikBojen
Lola Woody och Elvira Sterky, grundare, MORS
Maja Frankel, generalsekreterare, Friends
Maria Frisk, generalsekreterare, Bris