Debatt: Trots en ny nationell strategi har kommunernas arbete för att bekämpa självmord bromsat in. De resurser som nu satsas ger landets kommunpolitiker en viktig chans att vända trenden. Insatserna mot barn och unga släpar efter och behöver prioriteras.
Debattartikeln publicerades ursprungligen i Göteborgs-Posten, 4/4 2026
I början på förra året fick Sverige en ny nationell strategi för suicidprevention. I kombination med flera regeringsuppdrag inom området markerar den en efterlängtad ambitionshöjning av samhällets insatser för att förebygga och förhindra självmord. Och behovet är akut. Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige – den allra vanligaste bland unga i åldrarna 15 till 24.
Kommunerna spelar en avgörande roll i arbetet. De finns nära medborgarna, från förskolan till äldreboendet, och de möter dagligen många riskgrupper. När Suicide Zero nu för fjärde gången undersökt kommunernas arbete visar resultaten att den positiva utveckling som skett de senaste åren har stannat av.
Mellan 2022 och 2024 skedde stora förbättringar, om än från låga nivåer. Men i år lyser framstegen med sin frånvaro. Andelen kommuner som har en samordnare för suicidprevention, en handlingsplan för arbetet eller har avsatt medel för insatser i budget har inte ökat sedan 2024 års undersökning. Totalt sett har alltså det systematiska arbetet inte stärkts de senaste två åren. Det riskerar att leda till att viktiga insatser uteblir och att arbetet inte blir långsiktigt hållbart.
De tragiska självmorden bland unga män i Bollnäs i vintras har blivit en smärtsam påminnelse om vad som står på spel. Händelserna har väckt starka reaktioner och satt ljus på vikten av att kommuner har ett förebyggande arbete och står rustade att hantera självmordsförsök och självmord.
Därför är det mest oroande resultatet i undersökningen bristen på satsningar riktade till barn och unga. Den psykiska ohälsan bland unga har ökat kraftigt de senaste åren och antalet självmord har inte minskat i de lägre åldrarna. Trots det finns flera resultat i undersökningen som pekar på att kommunerna inte satsar på målgruppen.
När det handlar om insatser för att förebygga ofrivillig ensamhet är kommunerna bättre på att genomföra insatser riktat till äldre jämfört med unga. Sedan 2025 finns en nationell strategi mot ensamhet och en kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att drygt en av tre unga vuxna uppger att de har besvär av ensamhet och isolering. Det innebär en ökad risk för att utveckla depression och ångest och är också en tydlig riskfaktor för självskada, framför allt bland kvinnor.
Sammantaget finns många brister i kommunernas arbete och det är stora skillnader mellan olika kommuner. Det positiva är att kommunerna kan växla upp. Den nationella strategin och de statliga satsningar som genomförts under mandatperioden, såsom nationell stödlinje för självmord och utredningar av suicid, och de ekonomiska satsningar som nu genomförs ger kommunerna en viktig draghjälp. Regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) innebär 250 miljoner kronor till kommunerna för suicidprevention.
Suicide Zero vill att kommunerna framför allt prioriterar:
- Bättre struktur och organisation. På många håll saknas idag ett systematiskt arbete. Att ta fram en handlingsplan som säkerställer kunskap och insatser i hela kommunen samt att utse en person som samordnar arbetet är viktiga första steg. Kommunerna behöver också avsätta medel i budgeten för arbetet.
- Barn och unga. På många skolor saknas rutiner vid självmord och arbete med preventiva program riktat till elever. Kommunerna brister också när det handlar om att bekämpa ofrivillig ensamhet bland unga.
- Stärkt samverkan med regionerna. Hälso- och sjukvården har en central roll i samhällets insatser för att förhindra självmord. För att det suicidpreventiva arbetet i kommunerna ska fungera bra behöver regionen vara ett nav för insatserna. Kommunerna måste driva på så att regionerna tar ansvar för att samordna arbetet.
Varje år mister omkring 1 500 personer i Sverige livet genom självmord – sju gånger fler än som omkommer i trafiken. Nästan hälften av befolkningen känner någon som tagit sitt liv. Samhällets insatser idag står inte i proportion till samhällsproblemets omfattning. Men med den nya nationella strategi, ökade resurser och en växande medvetenhet finns en chans att vända utvecklingen. Den chansen får inte slarvas bort.
Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet, Suicide Zero