Liberalerna har gått ut med att de vill se en skola där elevers inflytande minskar och lärare får befogenheter att bestraffa elever som beter sig illa. Det ser vi på Suicide Zero med oro på. Att ställa barn i skamvrån när de egentligen behöver mer stöd är inte rätt väg att gå. Det riskerar att ännu fler barn inte klarar skolan – en riskfaktor för suicid senare i livet.
Den senaste veckan har Utbildningsminister Simona Mohamssons uttalanden i Dagens Nyheter om att “det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin”, uppmärksammats i olika form och av organisationer.
För en organisation som arbetar med de yttersta konsekvenserna av vad som händer när barn inte klarar av skolan är detta en oroande utveckling. Hilda Johnsson, som arbetar som sakkunnig för frågor om skola och elevhälsa på Suicide Zero, kommenterar utbildningsministerns uttalanden så här:
– Vi håller med om att skolan behöver struktur, tydlighet och lugn. Lärarna måste få arbetsro. Men att sätta likhetstecken mellan ordning och auktoritär styrning är att missförstå både barn och lärande. För lärande uppstår inte ur rädsla, det uppstår ur trygghet, relationer och delaktighet.
Barn mår sämre – det kräver mer stöd, inte bestraffning
Barn och unga i dag mår sämre än tidigare. Stress, oro och psykisk ohälsa ökar. I rapporter beskriver många att de känner sig pressade, otillräckliga och inte lyssnade på.
– Vi vet att det idag är fler individer som inte klarar skolan, något som är en riskfaktor för psykisk ohälsa och suicid. Klarar man inte skolan kan det bli svårare att få jobb och svårare att ha råd med egen bostad. Även det riskfaktorer vad gäller psykisk ohälsa, säger Hilda Johnsson.
Konsekvenserna av en skola som handlar om att ingjuta disciplin, inte bemyndigande, hos elever kan bli att fler barn slås ut ur skolan och inte når gymnasiebehörighet. Risken är dessutom överhängande att elever med diagnoser eller sjukdom, som redan idag kämpar för att klara skolan, är de som kommer drabbas hårdast. Om elever som är utåtagerande på grund av inlärningssvårigheter eller stökig familjesituation pekas ut som bråkstakar och skickas till skamvrån ökar risken för stigmatisering och mobbing vilket kan leda till svår psykisk ohälsa.
– Dessa barn kämpar redan för att passa in i normen, att genom disciplinära åtgärder peka ut de ännu mer bidrar inte till en skolmiljö där alla barn får lära sig och utvecklas till trygga, kapabla vuxna, fortsätter Hilda.
Trygghet en viktig skyddsfaktor
Motsatsen till en skola som bestraffar barn är en plats där de kan fångas upp och få stöd, en plats där de känner trygghet och vågar berätta om svårigheter. Forskning visar att barn som kan prata om känslor mår bättre. Att kunna be om hjälp när man behöver det och ha tillgång till funktionella copingstrategier är det några av de viktigaste skyddsfaktor som finns mot bland annat depression och suicid längre fram i livet.
– Om vi vill se ett samhälle där unga vuxna mår bättre, där psykisk ohälsa minskar och antalet självmord går ned måste vi ge alla barn rätt förutsättningar att klara skolan. Och det uppnår vi genom strukturer och tydlighet, inte genom en hårdare, disciplinär skolmiljö, avslutar Hilda.