banner ljus

Så arbetar vi för att minska självmorden


Forskningen vet idag hur självmord kan förhindras – vi måste därför arbeta för att implementera kunskaperna. Suicide Zero arbetar på flera plan för att nå dit.

Vi träffar regelbundet politiker för att påverka dem att fatta de beslut som behövs. Vi är med och debatterar i olika medier, för att lyfta frågan och för att öka människors kunskap. Vi samarbetar med flera av landets ledande experter inom suicidpreventionsområdet och med andra viktiga aktörer i samhället, som MIND, Friends, SPES och SPIV. Se även här för vår gemensamma debattartikel med BRIS. Vi föreläser också för psykiatrin och organisationer som arbetar för att förebygga psykisk ohälsa.



Vi har också sammanställt en lista över åtgärder som vi vet skulle kunna minska självmorden radikalt.

Alla län och kommuner måste ha handlingsplaner för att minska självmorden
Eftersom riksdagen redan 2008 antagit en nollvision för självmord finns inget som hindrar län och kommuner från att införa lokala nollvisioner. Därefter bör delmål sättas. Som att självmorden ska minska i vårt län med 20 procent under fem år. För att nå målet måste en samordnare driva handlingsplanen framåt. Det gör hen bäst genom att bjuda in organisationer som på olika sätt kommer i kontakt med självmordsnära. Det kan vara blåljusmyndigheterna, psykiatrin, skolan, kyrkan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Suicide Zero med flera. Genom att tillsammans gå igenom vad var och en kan bidra med kan handlingsplanerna utvecklas och målen snabbare nås. Man bör titta på både fysiska åtgärder som gör det svårare att ta sitt liv samt förebyggande åtgäder i skolor, arbetsplatser, grannskap och i familjer. Polisen måste även ansvara för snabb statistik om var självmord och självmordsförsök inträffar. Detta så att man ska kunna följa upp suicidförsök och eventuella suicidkluster samt snabbt sätta in resurser som kristeam. 

Skapa kriscenter i samtliga län
Varje län ska ha ett kriscenter med kristeam redo om ett självmord skulle inträffa. Teamet ska veta hur man effektivt stöttar efter ett självmord och även efter att en person försökt att ta sitt liv.

Kriscentret ska kunna utbilda skolpersonal i vilka varningstecken skolan bör uppmärksamma. Vidare bör teamet ha ordentlig koll på var suicid och suicidförsök inträffar i länet samt fungera som lokala experter i frågan.  Läs vår debattartikel i SvD.


Inför kvalitetsregister för att följa upp vården av självmordsnära
Vården måste följa upp självmordsnära personer efter att de skrivits ut från sjukhus. Läs vår debattartikel här: Vården måste följa upp självmordsförsök
På samma sätt som det finns nationella kvalitetsregister för diabetes, stroke eller bröstcancer bör det finnas ett kvalitetsregister som följer upp vården av suicidala. Detta för att samla kunskap och kunna lära sig att arbeta förebyggande.


Träna personal i att upptäcka varningssignaler
Personal inom till exempel skola, vård, socialtjänst, äldrevård och kyrka behöver ha kunskap om vilka varningssignaler för suicid som man ska vara uppmärksam på. Läs vår debattartikel i Svenska Dagbladet: Flytta BUP till skolan – minska självmorden
Man ska också veta hur man ska agera om tecken upptäcks. Alla människovårdande yrkesutbildningar bör innehålla delmoment av "Första hjälpen vid psykisk ohälsa".


Genomför händelseanalyser/haveriutredningar efter suicid och suicidförsök
Haveriutredningar görs när någon dör i en trafikolycka – och bör också genomföras efter suicid. Se vår debattartikel i SvD: Barns självmord måste följas upp
En oberoende “haverikommission” ska genomföra utredningen och en särskild haveriutredning ska göras om det är ett barn som tagit sitt liv. Suicid ska alltså inte bara utredas i fall där någon haft kontakt med sjukvården och inte bara kring det som hänt inom sjukvården, som görs vid Lex Maria. Vi behöver lära oss mer om processen och omständigheterna kring det som leder till självmordet. Även vid självmordsförsök bör utredningar göras. Klicka här för att ta del av en gemensam debattartikel från Suicide Zero och BRIS.


Inför Miami-modellen i svenska skolor
I Miami har självmorden bland unga minskat med, vissa år, 100 procent. Detta har skett genom flera åtgärder. I de allmäna skolorna i Miami är riktlinjen en kurator med behandlarkompetens per 275-400 elever. Kuratorerna undervisar i livskunskap genom hela skoltiden. Detta leder till att eleverna lär sig lösa en del av livsproblemen själva. Dessutom lär de känna kuratorn och steget till att söka hjälp förenklas eftersom de sedan lång tid känner kuratorn. All skolpersonal tränas vart tredje år i att se varningstecken på psykisk ohälsa. Misstänker någon att en elev mår dåligt kallas omedelbart på kuratorn som kan erbjuda individuella samtal eller gruppsamtal för barn med samma problematik. Kort sagt agerar man i Miami som vår brandkår gör. Hittar man tidiga varningstecken sätter man in omedelbara åtgärder som följs upp och utvärderas. Detsamma kan vi göra i Sverige.

Den psykiska hälsan hos unga försämras. Det visar rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Elevhälsan är i dag underutvecklad i förhållande till behoven. Elevhälsan hinner inte förebygga som tänkt utan arbetar ofta akut, när det gått väldigt långt. Den nya skollagen lyfter fram behovet av en väl fungerande elevhälsa. Både Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska Skolläkarföreningen har länge rekommenderat ett elevunderlag på 400 per heltidsanställd skolsköterska och 4 000 elever per skolläkare. En kurator per 275–400 elever och en psykolog per 1 200 elever rekommenderas. Skolsköterskan behöver tid för att delta i och initiera ett förebyggande hälsofrämjande arbete på skolan, både i grupp och individuellt. Specialutbildad personal behöver finnas för att lära ut så kallad livskunskap: ett ämne som ger eleverna förutsättning att lära sig att lösa en del av de livsproblem som vi alla råkar ut för. Coacherna ska vara högskoleutbildade och ha goda förutsättningar att både undervisa eleverna i livskunskap och väcka deras förtroende, så att eleverna kontaktar coachen den dag de mår dåligt. De behöver en specialutbildning i hur man lär ut livskunskap. 
För att bistå livskunskapscoacherna och fånga upp de sårbara eleverna måste all skolpersonal regelbundet tränas på att upptäcka varningssignaler på när någon mår dåligt. När en elev antas behöva hjälp kontaktas livskunskapscoachen som mycket skyndsamt gör en utredning. Coachen kan sedan erbjuda enskilda samtal, eller gruppsamtal om det finns elever med samma problematik. Livskunskapscoachen ska också vara samspelt med övrig hjälpverksamhet i närområdet.

 

 Se reportaget Suicide Zeros generalsekreterare Alfred Skogberg gjorde för Kalla Fakta år 2004.


Se även Nyhetsmorgons uppföljning 24 maj 2015

Inför YAM i samtliga svenska skolor
YAM, Youth Aware of Mental Health, är ett femtimmarsprogram för 14-15-åringar. Det lär ungdomarna att känna igen varningstecken på psykisk ohälsa hos dem själva och hos sina klasskamrater. Programmet har visat sig minska självmordsförsöken med 50 procent jämfört med en kontrollgrupp. YAM bör därför snarast införas på svenska skolor som en viktig del i att förebygga självmord bland ungdomar. Klicka här för att läsa mer.


 

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha gava

sms

Kontakt

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba