banner finger

Nyligen publicerat

Tre gånger har hon försökt ta sitt liv – nu vill hon hjälpa andra

  • 29 oktober 2015 |

Shama med hunden Henry

Shama har kommit en lång bit på vägen. Här med hunden Henry.

”Det är inte meningen att jag ska dö. Det finns en poäng med mig”. Det säger Suicide Zeros volontär Shama Schwieler som efter en tuff barndom, flera förhållanden med destruktiva män, tre självmordsförsök och en utbränd kropp nu känner sig starkare än någonsin. Hennes livsresa har gett henne insikter och nu vill hon dela med sig av dem.

Läs mer ...

Hennes son tog sitt liv - nu vill hon hjälpa andra

  • 29 oktober 2015 |

Daniel hockey 1030x1030

Sorgen efter en älskad som tar sitt liv påverkar tiotusentals i Sverige varje år. En som vill använda sin sorg för att bidra till att minska självmorden är Annika Kihlmark. Vars son Daniel tog sitt liv i juni 2015.
När konstnärinnan Annika Kihlmarks son Daniel tog sitt liv i juni 2015 förändrades hennes liv. Daniel var hennes enda barn, en känslig man med höga krav på sig själv som upplevde ett utanförskap med samhället. Idrott var en passion. När han fick röra på sig mådde han bra. Men när han inte kom in på ett idrottsgymnasium utan fick studera på en teoretisk linje gick det fel.
– Daniel mådde bra när han fick röra på sig. Men han kunde inte sitta i en skolbänk. Att studera på högskola fanns inte på kartan.
Depressioner följdes av drogmissbruk som ledde till att han hamnade i fängelse. En ond cirkel hade formats. Han fick prova en mängd mediciner men inga hjälpte. Han misshandlades, tog droger, blev paranoid och begick brott. Situationen blev allt värre.
– Folk såg honom som en missbrukare, inte som en snäll, lättledd person som hade väldigt svårt för att säga nej. Han behövde bra vård, säger Annika Kihlmark.
Den dag han tog sitt liv var han intagen på en rättspsykiatrisk avdelning. Till att börja med var han punktbevakad. Men så småningom minskade övervakningen. Varje kvart skulle han ses till men i den Lex Maria-undersökning som gjordes efter att han tagit sitt liv konstaterades att han lämnades ensam i 30 minuter.
– Hade de hittat honom tidigare hade de kanske kunnat återuppliva honom, säger Annika Kihlmark.

Daniel 1030x1030

"Folk såg Daniel som en missbrukare, inte som en snäll, lättledd person som hade väldigt svårt för att säga nej. Han behövde bra vård”, säger Annika Kihlmark.


"Folk såg honom som en missbrukare, inte som en snäll, lättledd person som hade väldigt svårt för att säga nej. Han var ett offer som behövde bra vård", säger Annika Kihlmark.
”Folk såg Daniel som en missbrukare, inte som en snäll, lättledd person som hade väldigt svårt för att säga nej. Han behövde bra vård”, säger Annika Kihlmark.
Som för många efterlevande vill Annika Kihlmark göra något för att ingen annan ska behöva uppleva det traumatiska i att få beskedet att en älskad person tagit sitt liv. Därför har hon startat en insamling till förmån för Suicide Zero. Insamlingen skapar mening med Daniels död.
– Jag får bidra till att rädda liv. Kanske slipper någon hamna i samma situation som Daniel på grund av insamlingen. Självmord går ju att förebygga. Det går att få hjälp. Men fler måste engagera sig.
Annika Kihlmark gör ännu mer för att hjälpa Suicide Zero. Hon har intervjuat politiker och en del av intäkterna hon får från sin konstförsäljning skänker hon till Suicide Zero. En tröst i allt det mörka är att hon efter Daniels självmord blev tillsammans med en tidigare kärlek.
– Han kände Daniel och när han hörde vad som hänt öppnade han sin famn för mig igen. Kärleken är den största drivkraften, säger Annika Kihlmark.
Vill du stötta Annikas insamling? Klicka här för att ge ditt bidrag: http://d30420904.u171.surf-town.net/donera/sjalvmord-gar-att-forhindra/
Du kan också starta en egen insamling till minne av någon. För att starta en egen insamling klickar du här: http://d30420904.u171.surf-town.net/egen-insamling/

Läs mer ...

Jonas Sjöstedt vill göra omtag

  • 20 september 2015 |

Jonas Sjostedt

Suicide Zero träffar Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt

Ett av Suicide Zeros viktigaste uppdrag är att träffa politiker runt om i landet. Detta för att informera om hur många som tar sitt liv och inte minst vad politiker kan göra för att förebygga självmord. Så här gick det till när Suicide Zero träffade Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.

Jag fick en halvtimma med Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. Under den tiden gick jag bland annat igenom de nio strategier riksdagen antog i juni 2008 och som skulle leda till att självmorden minskade.
Dessa strategier känner få politiker till. Konstigt men ändå inte. När de antogs tillsattes inga medel för att genomföra dem. Ingen projektledare utsågs. Ingen ledningsgrupp. Få medier har följt upp resultatet. De nio strategierna delades ut till olika myndigheter och resultatet kan inte sägas vara annat än magert.

Nollvision
Jonas Sjöstedt kände inte till de nio strategierna eller hur många som tar sitt liv i Sverige varje år. Inte heller kände han till att Sverige har en officiell nollvision för att förebygga självmord. Jag frågar honom vad han tycker om de nio strategierna.
– Det är uppenbart att de fallit i glömska och var otillräckliga när de beslutades. Det är väl dags att ta ett omtag.
Jag visar det reportage jag producerade för Kalla Fakta, TV4, år 2004. Det handlar om hur man i Miami fått ner självmorden radikalt. Vissa år är det ingen av över 350 000 ungdomar som tar sitt liv. När mitt föredrag är slut har jag bara någon minut på mig att fråga Jonas Sjöstedt om vad han tar med sig från vårt möte.
– Jag får med mig mera kunskap. Och jag tycker det här exemplet från Miami är intressant. Hur ett så fokuserat arbete på skolhälsovården kan få så stora resultat.

Hur ser du på din egen kunskap om självmord nu jämfört med tidigare?
– Den är större.
Hur viktigt tycker du att det är att Suicide Zero föreläser för politiker?
– Det tror jag är alldeles utmärkt.
Något du vill tillägga?
– Jag tror att vår satsning för att ge ungdomar och unga vuxna som är drabbade av psykisk ohälsa någonstans att vända sig är en av de många saker som måste göras.
Jonas måste vidare och jag hinner knäppa en bild innan mötet är slut. Jonas Sjöstedt är den första partiledare Suicide Zero träffat. Men inte den sista. Och vårt arbete ger resultat. I förra veckan meddelade politiker som Suicide Zero träffat i Karlstad att Värmland vill ha en nollvision för självmord. Det är ett utmärkt första steg för att lokalt påbörja ett strategiskt arbete för att minska självmorden.

Vår politikerturné fortsätter. Nästa gång träffar vi länspolitiker i Blekinge. Politikerturnén kan vi genomföra tack vare bidrag från privatpersoner som vill stötta vårt arbete med att informera politiker om hur många som tar sitt liv och vad de faktiskt kan göra för att minska självmorden. Vill även du bidra till vårt arbete med att förebygga självmord så tar vi tacksamt emot din hjälp. Klicka här för att ge ditt bidrag! Eftersom vi i dag inte får något större statligt stöd är vi beroende av privatpersoners bidrag. Så tack för att du stödjer oss!

Alfred Skogberg, generalsekreterare Suicide Zero

Läs mer ...

"Jag är osäker på om politiker bör tala om självmord"

  • 05 juli 2015 |
EU-parlamentarikern Max Andersson tycker inte att det är viktigt att alla politiker har grundläggande kunskap om självmord. ”Det är de som fattar beslut som ska ha koll.” säger han.
EU-parlamentarikern Max Andersson tycker inte att det är viktigt att alla politiker har grundläggande kunskap om självmord. ”Det är de som fattar beslut som ska ha koll.” säger han.
 
Suicide Zero har intervjuat EU-parlamentarikern Max Andersson, MP, för att ta reda på om han känner till grundläggande fakta om självmord. ”Jag har inte så bra koll på det här området”, säger han.
 
Rätt svar inom parentes.
 
Ungefär hur många tar sitt liv i Sverige varje år?
– 1000? (senaste siffrorna är 1606)
 
Ungefär hur många dör i trafikolyckor varje år?
– 300. (270)
 
Vad heter den statliga myndighet som forskar om självmord och tar fram självmordsförebyggande program?
– Jag är inte säker på att det finns en sådan. Socialstyrelsen jobbar med frågan. (NASP, Nationell prevention av suicid och psykisk hälsa)
 
Hur mycket satsar staten på den myndigheten per år?
– För lite. (3 miljoner kronor)
 
Hur mycket satsar staten på trafiksäkerhetsforskning per år?
– Vet ej. (100-150 miljoner kronor)
 
Vilken informationskampanj som gick ut på att förebygga trafikolyckor minns du bäst?
– Vet ej.
 
Vilken informationskampanj som gick ut på att förebygga självmord minns du bäst?
– Vet ej. (Finns inga nationella kampanjer)
 
Vilken åldersgrupp är det som i störst utsträckning tar sitt liv? 0-19, 20-44, 45-64, 65+?
– 20-44. (45-64)
 
Vilken åldersgrupp har näst flest självmord?
– 0-19. (65+)
 
Har riksdagen antagit en nollvision för att förebygga självmord?
– Nej. (Ja, i juni 2008)
 
Går det att bygga bort självmord?
– Jag tror att det går att göra det svårare att ta sitt liv genom att bygga exempelvis staket på broar. (Ja).
 
Vad är det största skälet till varför någon tar sitt liv?
– Psykisk ohälsa. (Depression)
 
Vad anser du bör göras för att förebygga självmord?
– Förbättra tillgången till psykiatrisk hjälp. Det är många som hamnar mellan stolarna.
 
Hur viktigt är det att politiker har grundläggande kunskap om självmord
– Tror inte det är så viktigt. Det är de som fattar beslut som ska ha koll.
 
Hur ser du på din egen kunskap?
– Jag har inte så bra koll.
 
Gör politiker tillräckligt?
– Nej man bör lägga mer resurser på detta. Men jag är osäker på om politiker ska prata om självmord. Det finns forskning som säger att om man talar om det så stiger självmorden. (OBS! Myt!)
 
Vill du att Suicide Zero ska föreläsa för dig och dina partikollegor?
– Nej, jag jobbar inte med frågan. Det är bättre att det sker på nationell nivå och i landstingen.
 
Syftet med att träffa politiker är dels att testa deras kunskaper men också att följa upp med en senare föreläsning om hur självmorden kan minska. De flesta politiker vi hittills träffat vill följa upp och träffas på nytt. Vi har därför anledning att återkomma.
Läs mer ...

Råd till media om bevakning av självmord

  • 23 mars 2015 |
Varje år tar cirka 1 600 människor sitt liv i Sverige. Det är sex gånger fler än som dör i trafiken. Samtidigt genomförs cirka 16 000 självmordsförsök och ungefär 160 000 bär på självmordstankar.  Detta orsakar ofattbart lidande och kostar samhället många miljarder kronor. Ungefär 40 procent av dödsfallen mellan 15 och 19 år är orsakade av självmord och 30 procent i åldersgruppen 20 till 24 år. De som i störst utsträckning tar sitt liv är 45-64 år.
 
Varför så tyst om ett angeläget samhällsproblem?
Självmord är förvånande osynligt i mediebevakningen. En viktig orsak är de pressetiska reglerna som gör att många journalister inte rapporterar om självmord både av integritetsskäl och av rädsla för att ”inspirera” till fler självmord.  Kunskapen om hur stort problemet är brister likväl som kunskapen om att självmord kan förebyggas.
 
Tystnaden, den dåliga granskningen och undermålig rapporteringen har tyvärr bidragit till att befästa tabu, stigma och okunskap kring självmord. Och därigenom har ett av våra största samhällsproblem, som skulle kunnat minska genom journalistisk granskning och allmän debatt, kunnat fortsätta. När medier inte rapporterar händer inte heller lika mycket politiskt. Vetenskapen vet i dag hur vi skulle kunna rädda mängder av dem som tar sina liv men då måste frågan belysas ordentligt. 
 
Media kan även spela en viktig roll och bidra till att förändra negativa attityder till psykisk ohälsa genom större öppenhet. Det finns aktuell forskning att lyfta fram och åtgärder som visar hur det kan gå till. Viktigt är även att media i anknytning till rapporteringen beskriver vart människor kan vända sig om de har psykiska problem och självmordstankar och vilka myndigheter och organisationer som arbetar för att aktivt förebygga och minska självmorden. 
 
Undvik identifikation vid rapportering om självmord!
I de pressetiska reglerna står följande om självmord: ”Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.” Det är på tiden att den regeln görs om.  Den bör bytas ut till “Undvik att skapa identifikation mellan den som tagit sitt liv och den som tar del av rapporteringen.” 
 
För vad betyder egentligen “Iaktta stor försiktighet”?  Säg att en 14-årig pojke som är mobbad läser om en annan 14-årig pojke som också varit mobbad men som tog sitt liv. Han får se närbilder på hur pojken såg ut. Kanske påminner de om varandra. Han får också se platsen där pojken tog sitt liv samt ta del av hur han gick till väga. Då kan identifikation uppstå och den förstnämnde kan tänka “kan han så kan jag”. Så undvik att skapa identifikation mellan den som tagit sitt liv och läsaren/lyssnaren/tittaren.  Ju mer detaljerad information om den som tog sitt liv, metoden som användes och ogenomtänkt språkbruk desto större sannolikhet att den som läser inspireras och kopierar händelsen.
 
Världshälsoorganisationen, WHO, har ett antal riktlinjer (LÄNK HÄR) för hur medier bör rapportera om självmord. WHO visar också i mängder av rapporter att okunnig rapportering bidrar till tragedierna. Ett exempel är den tyska TV-serien Death of a student. Inför varje episod visades hur en man ställde sig på ett tågspår och blev påkörd. När serien visades ökade järnvägssuiciden bland 15-19-åringar med 175 procent. Effekten blev densamma när serien repriserades ett par år senare.
 
Hur kan man bäst rapportera om självmord?
I stället för att skapa identifikation med den som tagit sitt liv kan man fokusera på dem som blir kvar. När efterlevande sätter ord på det de varit med om är det omöjligt att inte bli berörd. Hur har de tagit sig igenom sorgen? Vilket stöd har de fått? Hur har vänner och bekanta reagerat? Dessa berättelser är starka. Och de vittnar om hur mycket bättre vi alla måste bli på att förstå psykisk ohälsa.
 
Rent språkligt bör man undvika att skriva att någon ”lyckas” ta sitt liv, eller att någon ”väljer” det. Nästan alla som tar sitt liv lider av en psykisk sjukdom som depression. Skriv att någon tar sitt liv istället för att lägga in det värdeladdade ordet ”lyckas”. Suicidbenägna flyr snarare från smärta än ”väljer” att avsluta livet.  Även ordet självmord är laddat och kan uppfattas som skuldbeläggande för den som tagit sitt liv. Det kan i vissa sammanhang ersättas med ordet suicid, som dock kan upplevas som väl tekniskt.
 
Vi på Suicide Zero har tagit initiativ till ett pris för bästa rapportering om självmord.  Det är tänkt till att inspirera journalister så att fler kan uppmärksamma ett av våra största samhällsproblem.
 
Länk till WHO:s stödmaterial för professionella inom media
 
Läs mer ...

Nu har Suicide Zeros politikerturné börjat

  • 05 december 2014 |
sormland
Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicide Zero träffar läns- och riksdagspolitiker.

Under onsdagen träffade Suicide Zero politiker och tjänstemän i Sörmland för att ta del av hur landstinget arbetar för att förebygga självmord, samt för att informera om vad mer som kan göras.
– Genom att träffa politiker och öka deras kunskap om hur självmord kan förebyggas så kan kloka beslut fattas. För politiker vill bidra. Det gäller att visa på hur och vilka fördelar det innebär, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicide Zero.
 
Under de kommande månaderna kommer Suicide Zero att träffa läns- och kommunpolitiker runt om i Sverige. Detta för att berätta om hur lokalpolitiker kan bidra till att minska självmorden. Under onsdagen träffade vi landstingsrådet Ann-Sofie Jacobsson (mp) som initierat en plan för hur självmorden ska minska i Sörmland. På plats fanns riksdagsledamöterna Stefan Nilsson och Marco Venegas (mp) samt tjänstemän, projektledare, representanter för psykiatrin och BUP.
 
Sörmlands suicidpreventiva projekt har pågått sedan oktober 2013. Representanter för polisen, räddningstjänsten, regionförbund, BUP med flera ingår. Projektledaren Lotta Skålén har undersökt om andra Sörmländska kommuner arbetar med suicidpreventiva program men inget specifikt arbete har gjorts under det senaste decenniet.
 
Det sörmländska projektet går ut på att höja kompetensen hos sjukvårdspersonal och myndigheter, klargöra rollerna, identifiera särskilda riskgrupper och underlätta samarbetet mellan olika aktörer. Sörmland har än så länge ingen uttalad nollvision vad gäller självmord men har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025.
– Vi ska förankra och se om vi kan säga att vi ska ha en nollvision för självmord. Vårt friskhetsmål går lite hand i hand med det, säger landstingsrådet Ann-Sofie Jacobsson.
 
Ny information för många
Suicide Zero vill se kriscenter i samtliga län i Sverige. Professionell personal ska söka upp de som försökt att ta sitt liv samt efterlevande efter ett självmord. Båda grupperna behöver långsiktigt stöd men i dag är det långt ifrån självklart att de får den hjälp de behöver.
 
Vidare vill Suicide Zero att det ska göras händelseanalyser efter ett självmord. Detta för att identifiera systembrister så att vi kan lära oss av det som hänt och göra allt vi kan för att det inte ska hända på nytt.
 
Vi vill också se att det ska finnas minst en kurator per 275-400 elever. Dessa kuratorer ska jobba med evidensbaserad livskunskap genom hela skolperioden. Det gör att eleverna lär sig lösa livsproblem och att de får förtroende för en professionell vuxen som de enkelt och snabbt ska kunna vända sig till om de mår dåligt. Övrig skolpersonal ska regelbundet tränas i att se varningstecken på när ungdomar mår dåligt. Vid misstanke ska de skyndsamt se till så att kuratorn träffar eleven. Läs vår debattext i Dagens Nyheter här.
 
Ann-Sofie Jacobsson säger att hon är mycket nöjd med dagen. Att genomföra händelseanalyser efter ett självmord är något hon vill gå vidare med.
– Det har vi inte tidigare tagit till oss men det kommer vi nu att undersöka om det går att genomföra i Sörmland.
Ann-Sofie Jacobsson är landstingsråd i Sörmland och vill arbeta för att minska självmorden.
 
Ann-Sofie Jacobsson är landstingsråd i Sörmland och vill arbeta för att minska självmorden.
 
Hon vill också ta reda på om de kan samarbeta mer med kommuner för att se över hur många kuratorer det finns per elev.
– Vi har fått en omvärldsuppfattning att det i Miami finns en väl utvecklad framåtsyn som jag är nyfiken på att se om vi kan använda i Sverige.
 
Även vikten av att ha kriscenter är något som Ann-Sofie Jacobsson vill undersöka.
– Kriscenter har vi inte diskuterat tidigare och de här frågorna tar vår projektledare med sig i sin nätverksgrupp med ambulans, polis, brandkår och sjukvården. Det känns som att vi fått med oss många nycklar för framtiden, säger Ann-Sofie Jacobsson.
 
En av de viktigaste frågorna
Riksdagsledamoten Stefan Nilsson (mp) tycker att suicidprevention är en av de viktigaste frågorna att arbeta med. Även han är mycket nöjd med dagen.
– Jag har lärt mig om hur ett landsting kan jobba med att förebygga självmord. Sörmland har en genomtänkt och ambitiös satsning och visar en stor öppenhet och nyfikenhet. Det är positivt, säger han.
 
Stefan Nilsson säger att det finns en brist på erfarenhet i många landsting i hur man ska jobba med att förebygga självmord. Och därför behövs det exempel som i Sörmland som andra kan titta på.
– Exemplen är jätteviktiga i politiken. Suicidprevention är en fråga som länge hamnat i skymundan och det är bland annat därför som jag jobbar med den nu.
 
”Politiker är som alla vi andra”
Suicide Zeros generalsekreterare Alfred Skogberg är också nöjd med mötet. Under det senaste året har Suicide Zero arbetat för att samla in pengar så att organisationen ska kunna arbeta långsiktigt för att nå resultat. Att påverka politiker är ett av organisationens viktigaste mål. Och nu har politikerturnén påbörjats.
– Politiker är som alla vi andra. De vill förebygga självmord bara de vet hur de ska gå till väga. Genom att lyfta frågan och visa på vad som kan göras och även visa på vilka vinster samhället kan göra, så kan kloka beslut fattas. Mycket arbete återstår och vi måste tänka långsiktigt. Men det känns som att det vi gör kommer att rädda många liv framöver. Det är stort, säger Alfred Skogberg.
 
Om politikerturnén
Suicide Zero vill arbeta långsiktigt med att påverka både lokalpolitiker, riksdagspolitiker och ministrar i regeringen. Vårt arbete är beroende av allmänhetens stöd. Kan du därför bidra ekonomiskt så tar vi tacksamt emot ditt stöd. Tack på förhand!
Läs mer ...

Väljer någon att ta sitt liv?

  • 15 december 2013 |

Ofta säger vi att någon som tagit sitt liv valt att göra det. ”Hen valde att ta sitt liv”. Men hur är det egentligen? Är det ett val och hur påverkar språkbruket vår uppfattning om självmord?

För mig är ett val resultatet av att rationellt överväga för- och nackdelar och sedan fatta beslut. Vi väljer politiska partier i allmänna val. Vi väljer vilken bil eller lägenhet vi ska köpa. Vi väljer vart vi ska resa på semester. Gemensamt är att personen jämför, funderar och fattar rationella beslut. Men när vi säger att en suicidal person väljer att ta sitt liv lägger vi skulden på individen som sannolikt är djupt deprimerad eller lider av annan psykisk ohälsa. Hur mycket val är det då frågan om?

Om du är full och kör bil med sommardäck på halt väglag och får sladd samtidigt som du får möte, har du då valt olyckan? Knappast. Det var en olyckshändelse. Men föreställ dig en deprimerad person som har blivit dumpad av sin partner. Hen har även förlorat jobbet och tagit ett par öl. Det är kväll och personen går på en bro utan höga skyddsräcken. Mörker och djup ångest omsluter personen. Hen kanske har haft hopplöshetstankar under en tid. Och där på bron finns en tillgänglig metod för att ta sitt liv. Personen hoppar och avlider. Liknande självmord inträffar ofta i Sverige. Men var det verkligen ett val eller var omständigheterna sådana att en psykologisk olycka inträffade?

Om vi ser på självmordet som ett psykologiskt olycksfall så inser vi att samhället kan påverka suiciden. Vi lägger inte skuld på individen, att denne väljer självmordet, utan vi ser samhällets roll. Ser vi det som en olyckshändelse, så som vi sett arbetsplatsolyckor och trafikolyckor, så inser vi att det finns en mängd barriärer där vi kan förebygga olyckshändelsen. För att citera suicidpreventionsexperten professor Jan Beskow: ”Faktum är att människan utstår nästan vilken plåga som helst för att få vara kvar i livet. Kroppen vill leva men kognitionerna, det vill säga varseblivningar, bilder, minnen, tankar, problemlösningar med mera, vet inte alltid hur det ska gå till.”

En efterlevande som tänker att hens förälder, syskon, barn eller vän valtatt ta sitt liv får ofta djup ångest. Hur kunde hen välja bort livet? Hur kunde hen välja bort mig? Grubblerierna kan i vissa fall bli så intensiva att närstående kan kopiera händelsen och själva ta sitt liv. Tankarna kan sätta i gång mekanismer som är svåra att värja sig emot. Men ser vi i stället på dödsfallet som en olyckshändelse så minskar skuldbeläggningen. Min förälder/syskon/barn/vän valde inte döden. Hen råkade ut för en psykologisk olyckshändelse. Denna händelse hade med största sannolikhet kunnat förebyggas, men det var inte ett rationellt beslut bakom tragedin. Därför vilar ansvaret på hur det kunde hända mer på samhället än på individen.

När vi inser att samhället kan minska psykologiska olycksfall genom att fokusera på de barriärer som räddar liv, på samma sätt som skett inom trafiken och på arbetsplatser, då kan också en förändring ske. Vi kan tydligare förstå vikten av att göra gedigna händelseanalyser kring suicid och suicidförsök. Och vi kan därför sannolikt kraftigt minska självmorden.

Så säg inte att någon väljer att ta sitt liv. Det räcker med att konstatera att någon tagit sitt liv. Skillnaden kan vara avgörande för hur vi framöver processar händelsen och lär oss av det. På så sätt kan dödsfallet få det goda med sig att vi kan lära oss av det som hänt och bidra till att färre tar sina liv.

Alfred Skogberg

Läs mer ...

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha suicidezero

sms

Kontakt

Kontakta oss

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba