banner finger

Nyligen publicerat

Sandviken antar nollvision för självmord

  • 16 mars 2017 |

sandviken

 

Något Suicide Zero arbetar för är att alla regioner, län och kommuner ska ha lokala handlingsplaner för hur självmorden ska minska. Det har nu blivit verklighet i Sandvikens kommun.


Så här skriver Per-Ola Grönberg (L) kommunalråd i Sandviken:
"Jag vill informera er att kommunfullmäktige i Sandvikens kommun på sitt möte den 20 februari antog riksdagens Nollvision för självmord, samt att man ska införa en strategi och ett punktprogram för att förebygga självmord. Detta efter att Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna lagt en motion i ämnet. Endast ett parti av nio representerade var emot, nämligen Vänsterpartiet. Vi: L, M, KD, vill tacka Alfred Skogberg och Suicide Zero för ert engagemang och den föreläsning som Alfred hade för oss i Sandviken som senare ledde fram till en motion och ett positivt bemötande i fullmäktige. Hoppas fler kommuner och regioner/landsting kan följa detta exempel."

Vårt arbete med att påverka politiker och informera om hur självmorden kan minska är bara möjligt tack vare privatpersoners stöd. Vill du stödja vårt arbete så ser vi gärna att du blir medlem för 200 kr per år. Just nu får du dessutom ett kostnadsfritt armband när du blir medlem.

Klicka här för att bli medlem. http://suicidezero.se/engagera-dig/bli-medlem 

Tack!

Läs mer ...

Resan tillbaka till livet - Föreläsning om personlig utveckling

  • 30 januari 2017 |

3AnnelieAnneli 64357081 pD1JxAnneli54225202 Flbs3
Kan du ta dig till Alingsås den 11 mars så kan du ta del av föreläsaren Anneli Westers otroligt starka berättelse om sitt liv. 

Vår volontär Håkan Wester har tagit initiativ till motionsloppet Karin Boyes Minneslopp: "Loppet för dem som inte riktigt orkar " och som går av stapeln i Alingsås den 2 september. Innan dess arrangerar han bland annat en föreläsning och musikuppträdande på Nolbygårds ekobageri och café  i Alingsås. Duon Insight uppträder. Allt detta för att stötta Suicide Zeros arbete.
- Alla kan vi göra något för att uppmärksamma och förhoppningsvis minska de självmord som inträffar i Sverige. Det här är mitt sätt att bidra, säger Håkan Wester.

Föreläsning med äventyraren Anneli Wester
Föreläsaren Anneli Westers liv startade med en trasig mamma och sexuella övergrepp i uppväxten, självskador och vård i sju år inom psykiatrin. En otroligt stark berättelse som magasinet Filter skrivit om här.

I dag är Anneli en efterfrågad föreläsare världen över. Hon berätttar på ett osentimentalt och lättbegripligt sätt varför det blev som det blev. En föresläsning du inte vill missa. Den 11 mars föresläser hon på Nolbygårds ekobageri och café i Alingsås.

Insight
Insight

INSIGHT är duon som nyligen gjort “RISE" - en låt och video för att stötta Suicide Zeros arbete.
De erbjuder konserter och föreläsningar om personlig utveckling och startade för att komma längre i kommunikation och förståelse för varandra och oss själva.
INSIGHT är Eva Gelser & Mats "Gaffa" Karlsson och de skriver låtar om olika vägar till växande och expansion. 

Läs mer om Anneli på http://www.anneliwester.com

Läs mer om grupen Insight på www.insightmusic.se 


Plats: Nolbygårds ekobageri och café. Där erbjuds ekologisk fika av hög kvalitet, se www.nolbygards.se 
Datum: 11/3
Tid: 15 - 19
Kostnad: 100:- Intäkterna går oavkortat till Suicide Zeros verksamhet.
Adress: Ängsvaktaregatan 19, Alingsås
Mejla din anmälan med namn och telefonnummer till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Tel: 0730-676126

Läs mer ...

Suicide Zero inleder samarbete med BlueCall

  • 29 januari 2017 |

bluecall2.JPG
Caroline Rödén och Lisa Löfgren på BlueCall som nu inleder ett samarbete med Suicide Zero.

Att få omedelbart samtalsstöd, det är tanken bakom BlueCall, ett företag och en app med samma namn. Nu inleder Suicide Zero ett samarbete med BlueCall.

När någon mår dåligt dröjer det ofta lång tid innan personen kan få samtalsstöd. Det vill företaget och appen BlueCall ändra på. Så här svarar Caroline Rödén och Lisa Löfgren på hur de arbetar.

Hur kom ni på idén till BlueCall?

– Det började när vi pluggade i Lund/Uppsala. Flera av oss kände att vi mådde dåligt psykiskt. Och folk i vår omgivning gjorde detsamma. Då försökte vi söka stöd men vi hittade inget. Väntetiden för att få hjälp på en vårdcentral var från två månader upp till två år. Att gå till en privat psykolog kostar upp till 1000 kr per timma. Det är inte ett alternativ för många. Med BlueCall vill vi göra samtalsstöd lättillgängligt.

Vilka har startat BlueCall?
– Vi är fyra tjejer: Jag Caroline Rödén har bakgrund inom datateknik från KTH, Lisa Löfgren har bakgrund som marknadsekonom och PR från Uppsala universitet, Charlotte Sparre är psykolog och Tamara Bernard är app-utvecklare.
– För att utveckla appen gjorde vi prototyper och marknadsundersökningar. Vi hittade Tamara, vår app-utvecklare, och gav henne en första prototyp att göra och efter det har vi itererat produkten vilket innebär att man gör om och gör rätt, för att möta kundernas behov och efterfrågan.

Och nu har ni lanserat BlueCall, berätta!
– Vi lanserade BlueCall i september och i dag har vi dagliga stödsamtal. Vi har över 300 stödpersoner och just nu är 100 av dem aktiva. Efter varje samtal får användaren skriva en recension och vi har många väldigt fina recensioner.

Vilka riktar sig BlueCall till?
– BlueCall riktar sig till alla men vår primära målgrupp är ungdomar 18-35 år.

Vilka är det som är stödpersoner?
– Vi har tre nivåer: Den ena är volontärer, personer som är medmänniskor och som vill hjälpa andra. Vi har också mentorer, det är personer med en viss typ av människovårdande yrkesutbildning som sjuksköterskor, eller psykologstudenter under utbildning. Även socionomer är med i den här gruppen. I sista gruppen finns psykoterapeuter och legitimerade psykologer. Den lanserar vi under 2017.

Hur utbildas stödpersonerna?
– Våra stödpersoner har fått ett utbildningsmaterial och har utbildats för att de ska kunna möta de flesta problematiker: Allt från att man haft en dålig dag till att man gjort slut med en partner, en mamma som dött eller vardagsproblem av alla slag.

De med riktigt allvarlig psykisk ohälsa som kanske funderar på att ta sitt liv, är de också rätt målgrupp för er?
– Alla är välkomna att ringa till oss på BlueCall, om vad som helst. Våra stödpersoner som är volontärer (medmänniskor) och mentorer (utbildade inom människovårdande yrke) lyssnar och stöttar den som ringer, oavsett orsak. Om stödpersonen upplever att personen är i behov av vidare stöd, på grund av suicidtankar, hänvisas personen vidare till professionell psykiatrisk vård eller 112.

Hur hanterar stödpersonerna en akut suicidsituation?
– Vid akutsituation lyssnar stödpersonen aktivt, visar att den bryr sig och försöker förmedla hopp om att hjälp finns att få. Stödpersonen är utbildad i att ställa öppna frågor och försöka motivera personen att inte agera förhastat på de akuta suicidtankarna. Stödpersonen försöker sedan uppmuntra personen till att söka sig vidare till professionell hjälp och vara behjälplig i att tillhandahålla med kontaktuppgifter till psykiatrisk akutvård eller 112.

Vilken utbildning har folk som svarar på BlueCall?
– Stödpersonerna får utbildningsmaterial skickat till sig. Det är utformat av Charlotte som är psykologen i teamet. Och även två andra som vi har i vår rådgivningsgrupp. Materialet baseras mestadels på motiverande samtal och i materialet finns hänvisningar till annan hjälp som är mer konkret och som kan hjälpa när det verkligen krisar och någon behöver behandling. Just behandling är ju inget som BlueCall bedriver.

Vad skulle kunna gå fel?
– Att en person förväntar sig att få behandling när vi inte erbjuder det. Och om någon skulle ta sitt liv efter att ha pratat med en stödperson och att den rådgivit fel. Det vi erbjuder en suicidnära är någon att prata med, en medmänniska som verkligen lyssnar. Vi kan inte garantera något men personen kommer att bli stöttad och lyssnad på som den kanske inte blivit annars.

De som svarar på samtalen sitter ensamma, hur har ni tänkt?
– Man sitter ensam för att alla stödpersoner ska kunna vara stöd var man än befinner sig i landet och när man vill. Det ökar då tillgången på antalet stödpersoner som vill engagera sig eftersom platsen inte är begränsad. Stödpersonerna har tillgång till handledning och stöd av våra psykologer i teamet. Vi funderar även på att skapa en Facebook-grupp där de kan konversera med varandra för att få ytterligare stöd om det skulle behövas. Och på längre sikt vill vi även skapa en community för våra stödpersoner där de kan prata med varandra för att skapa den här gemenskapen inom BlueCall. För tanken är att vi ska vara många stödpersoner för att hjälpa många. Och då är det ett perfekt sätt att få folk att interagera och lära sig av varandra.

Behöver ni fler stödpersoner?
– Vi behöver alltid fler stödpersoner. Ju fler desto bättre. Nu försöker vi hitta balans mellan utbud och efterfrågan. Just nu är det fler stödpersoner som finns online än som ringer in. Men i takt med att samtalen blir fler kommer vi att behöva fler stödpersoner.

Hur många ringer?
– Vi har ungefär fem samtal varje dag. Målsättningen är att vi ska hjälpa alla som behöver hjälp. Och hjälp ska man få inom tio sekunder.

Hur många är kvinnor/män som ringer?
– I dagsläget är det 90 procent kvinnor. Men det är lite tidigt för att säkerställa den statistiken.

Hur ska man få män att ringa?
– Genom att minska tabun, så att man får jobba med information som Suicide Zero och Aldrig Ensam gör, få fler ambassadörer, få folk att prata om det, så att det inte blir stigma kring att söka hjälp. Det ska vara ok och till och med coolt att söka hjälp. För alla behöver hjälp någon gång i livet.

Hur ser ni på framtiden?
– Inom ett år ska vi ha kommit fram till vad Sverige behöver och produktutvecklat så att vi får in stora volymer samtal så att vi kan hjälpa många. Inom några år vill vi vara globala.

Vad har ni fått för respons från andra?
– Väldigt positiv, alla tycker det är en fantastisk grej. Det märks att folk vill engagera sig på olika sätt. Företag och organisationer som stöttar oss är exempelvis Aldrig ensam, Suicide Zero, Sting som är Stockholms inkubator, Almi företagspartner, Business challenge och Solna stad. PwC och Vinge. Även Pillerpodden, Under kevlaret och diverse bloggare. Fabege har stöttat med 50 000 kr. Handelsbanken stöttar med rådgivning. Vi vann ett pris i socialt entreprenörskap inom business challenge.
– Jag tycker att alla organisationer ska jobba tillsammans och inte se det som att vi bedriver konkurrerande verksamheter. Hjälps vi åt kan vi kanske få samhället att må bättre. BlueCall är ett komplement till den vård och de stödorganisationer som finns. För att erbjuda det stöd som inte samhället kan erbjuda alla. Behöver man gå i terapi eller behandling så ska man göra det men då finns BlueCall som du kan vända dig till om du behöver någon att prata med.

Gör ni psykiatrins jobb?
– Nej, i förebyggande syfte vill vi hjälpa psykiatrin och avbelasta den. Så att de kan ta emot de personer som verkligen behöver psykiatrisk hjälp. Många kan hjälpas tidigt och då behöver de kanske inte komma till psykiatrin senare.

Övrigt att tillägga?
– Man är alltid anonym och vem som helst kan ringa. Via våra nivåer av samtalsstöd kan man anpassa vad man vill ha. En volontär är en medmänniska som lyssnar och stöttar men vill man ha mer verktyg och jobba med sig själv och få mer stöd med sig själv så kan man exempelvis ringa till en mentor.
– Målet är att ha öppet dygnet runt. I dagsläget har vi satt vissa tider som det alltid ska finnas tillgängliga stödpersoner på måndagar, onsdagar och söndagar kl 19-22. Men man får gärna gå in när som helst och kolla om någon är online, vilket det oftast är.

Här kan du ladda ner BlueCall-appen. Observera att den för närvarande enbart finns för Iphone. En app för Android beräknas tas fram under 2017.

Läs mer ...

Så här arbetar Södermanland för att förebygga självmord

  • 27 januari 2017 |

lotta2
Fler och fler län och kommuner antar handlingsplaner för att förebygga självmord. Södermanland är ett av dessa län. Så här svarar samordnaren Charlotta Skålén på hur arbetet genomförs.


Berätta om hur Södermanland arbetar för att förebygga självmord?

- Arbetet har bedrivits i projektform sedan 2013. Vi har främst satsat på att höja kunskapen bland alla som i sitt yrke kan tänkas komma i kontakt med psykisk ohälsa. I takt med att projektet har blivit känt har vi märkt att det faktiskt berör många yrkesgrupper, inte bara psykiatrin och primärvården som man kanske ser som självklara. Skolan, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Kyrkan, Skatteverket, Räddningstjänsten, Polisen, SOS och många fler möter i sitt arbete människor med suicidtankar. Utöver att höja kunskapen om suicid och suicidprevention har vi arbetat med att stärka samverkan mellan berörda yrkesgrupper.

Vilka samarbetar du med?
- Främst har jag samarbetat med en mycket väl fungerande och kunnig styrgrupp och en referensgrupp med stora kontaktytor. Att vårt interna samarbete har fungerat så bra har varit en framgångsfaktor. Jag har haft tillgång till flera perspektiv, från psykiatriker, psykolog, brandman, polis, folkhälsovetare, skolsköterska och duktiga tjänstemän med stor projektvana. Brukarorganisationer har också involverats.

Vad har du fått för insikter på vägen?
- Vi måste prata mer om hur vi mår! Bortom facebook-lyckan. Genom att dela livets svårigheter upptäcker man att man inte är ensam. Att må dåligt ibland är något som drabbar alla och det är helt normalt. Var tredje patient som söker primärvård lider av psykisk ohälsa. Genom att normalisera livets svängningar tror jag psykisk ohälsa blir mindre dramatisk och mindre stigmatiserad och leder förmodligen också till en minskad press på att vara lycklig och framgångsrik, som ändå ingen kan leva upp till hela tiden!

Har Södermanland ett tydligt mål för hur mycket självmorden och självmordsförsöken ska minska?
- Det går inte att ha något annat än en nollvision, däremot finns inget formellt beslut i skrift vilket kan vara något att fundera på.
Målen vi har är att fortsätta det arbetet som bedrivits i projektform. Vi håller nätverken som startats i och med projektet levande och vi fortsätter att satsa på utbildning och kunskapsspridning.

Hur säkerställer ni att de som genomfört ett självmordsförsök får adekvat stöttning efter att de skrivs ut från en vårdinrättning?
- Vi gör alltid individuella bedömningar. Vi har flera olika typer och nivåer av insatser i samband med utskrivning. Det rör sig om en skala från uppföljning på reguljär öppenvårdsmottagning, till tät kontakt via telefon och/eller hembesök.

Hur säkerställer ni att ni hittar varningssignaler på psykisk ohälsa så tidigt som möjligt? Och hur säkerställer ni då att individen får skyndsam och adekvat hjälp?
- Våra akutenheter är bemannade med erfaren personal som är vana att hantera suicidala patienter. Vi har inte haft något suicid där patienter inte lagts in vid akut kontakt. Suicidriskbedömningarna innefattar en beskrivning av risk- och skyddsfaktorer, för att underlätta den fortlöpande bedömningen av risken.
Detta arbete är en naturlig del av vad den psykiatriska personalen gör. Det är inte möjligt att skriva ner rutiner och följa dessa, eftersom de enskilda ärendena har unika inslag. Likaså är suicidriskbedömning i slutändan ett känslomässigt ställningstagande hos den enskilde medarbetaren.

Hur arbetar ni för att utvärdera resultatet av det suicidpreventiva arbetet?
- För projektets del använder jag mig av landstingets och kommunernas gemensamma FoU-resurs. Vi har tidigt konstaterat att vi inte kan utvärdera om arbetet i projektet i sig leder till ett minskat antal suicid i länet även om det naturligtvis är effektmålet. Däremot kan vi utvärdera om projektet leder till ökad kunskap och en förbättrad samverkan vilket på längre sikt kanske kan visa sig påverka suicidtalen.

Läs mer ...

Hon målar för att ge hopp

  • 26 januari 2017 |

20161001 190253

Efter att hennes son Daniel tagit sitt liv trodde konstnärinnan Annika Kihlmark att hon inte kunde måla mer. Men efter en tid strömmade känslor fram. Genom att måla bearbetar hon sin sorg och hoppas även kunna ge tröst till andra. Nu ställer hon ut och donerar tio procent av intäkterna till Suicide Zero.

Berätta om din konst, vad är det du målar?
– I min konst bearbetar jag sorgen efter min son Daniel som tog sitt liv när han var 24 år. Målningarna är emotionella och expressiva och handlar om döden, och om livet efter Daniel.

Vad betyder målandet för dig?

– Det betyder allt. Efter Daniel trodde jag inte att jag kunde måla. Jag ville inte och var omotiverad Men några månader efter hans död så började jag. Och det strömmade fram hur mycket känslor som helst. Innan målade jag ljusare och fler motiv, men efter att Daniel tagit sitt liv blev det mycket tankar på döden och livet. Och därigenom blev konsten djupare.
– Det jag vill är att beröra, dela med mig och trösta. Och det får jag bevis på att jag gör av dem som köper min konst.

20170119 090611

Du skänker en del av intäkterna till Suicide Zero, varför?

– Suicide Zero betyder så mycket för mig. Jag kämpar mot psykisk ohälsa. Det har varit en drivkraft att jag fått engagera mig och att jag försöker förändra och bidra till att psykisk ohälsa uppmärksammas. I min konst känner jag att jag kan bidra med frågor om utsatthet och ensamhet, och där kommer Suicide Zero in. Därför känns det rätt att donera tio procent av intäkterna till Suicide Zero.

20161220 103916

När pågår utställningen?

– Vernissage är lördagen den 18 februari kl 10-16 på Engelsons galleri på Storkyrkobrinken i Gamla Stan i Stockholm. Söndag är det öppet 11-16. Måndag är det stängt. Tis-tors 11-16.

Läs mer ...

Låt inte sorgen överskugga allt

  • 23 januari 2017 |

eva grav

Eva Wedberg framför dottern Helenas grav

Det blev inte som vi tänkt med kattungarna som föddes för några veckor sedan. De fyra ungarna kunde inte tillgodogöra sig näring. De små kattbäbisarna som var så små när de föddes blev allt mindre och efter några dagar dog alla utom en. Vi var jätteledsna. Det var katter, men vi fäste oss vid dem ändå. Och de små varelserna väckte beskyddarinstinkterna i oss. Vi var så glada när ungarna föddes och tyckte vi förtjänat att få ha dem hos oss. Och så förbyttes det i tårar.

MEN det visade sig att den unge som var kvar var pigg och växte som den skulle. Efter en vecka fick den ögon, nu är den 3 veckor och har börjat leka så smått.
Vi insåg snart att kullen som föddes inte var livskraftig och att det nog inte skulle ha blivit några katter. Det innebär också att den lilla krabat som är kvar egentligen inte skulle ha förutsättningar att klara sig.

Vi skulle inte ha haft någon kattunge men vi har en. Med det perspektivet är det helt fantastiskt med denna lilla krabat. Vi kallar den ”Miracle baby” för så känns det emellanåt. Och vi är helt förälskade. Verkar så klart helt knäppt för den som inte har husdjur själv.

Det jag vill komma till och som katterna får symbolisera, är att vi själva ibland kan välja vilket perspektiv vi ska ha till det som händer oss. Vi kunde ha fortsatt vara ledsna för de förlorade kattungarna. Nu är vi istället otroligt glada för den krabat vi har. Vi uppskattar den säkert mer än vi gjort om vi inte haft fler ungar från början.

Det är inte alltid så lätt att välja, jag vet. Vi kanske vill men orkar inte.

Men vi tar alltför ofta det vi har för givet. Vi glömmer bort att uppskatta det och strävar efter något annat.

Vi grämer oss över våra misslyckanden istället för att vara stolta över det vi åstadkommer. Jag gör det alldeles för ofta. Förra veckan hade jag sju liknande ärenden på mitt jobb. Sex av dem fixade jag med lyckat resultat, det sjunde strulade till sig. Gissa vilket av dessa jag funderade på efteråt.

Som ni vet förlorade jag en älskad dotter för några år sedan. Det kan vara extra svårt för oss som förlorat någon nära att se dem som finns runt oss. Och sorgen måste få ta sin tid. En viss saknad måste få finnas, det går aldrig att helt komma ifrån de största sorgerna som drabbar oss. Men desto viktigare att vi ser dem vi fortfarande har hos oss och inte låter sorgen överskugga det för alltid.

kisse
Lilla Katniss. Döptes till Jack Sparrow men vi fick ändra det när det visade sig vara en tjej.

För att läsa fler av Eva Wedbergs blogginlägg klicka här: http://catchingup.bloggplatsen.se/ 

Läs mer ...

Efter nollvisionen - vad händer nu?

  • 23 januari 2017 |

karin

Suicide Zero arbetar för att alla län och kommuner ska ha handlingsplaner för att minska självmorden lokalt. Ett län som nu har en nollvision och ett pågående arbete är Värmland. Karin Haster är Värmlands samordnare och svarar här på vad som händer.

Värmland antog i fjol en länsövergripande handlingsplan för att förebygga självmord. Vad har hänt därefter?
- Vi har konstituerat en regional samverkansgrupp och arbetet fram ett ramverk för handlingsplan. Vi arbetar också för en bred förankring av frågan i länet!

Vad är din roll i detta och hur arbetar du?
- Jag är regional samordnare i Värmland men har också ett uppdrag på nationell nivå genom uppdrag psykisk hälsa, att samordna utvecklingsarbetet i länen genom utsedda samordnare. Vidare samverkar vi också i hälso- och sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro.

Stämmer det att alla kommuner i Värmland ska ha lokala handlingsplaner?
- Det kommer att finnas lokala handlingsplaner men till största del kommer de att utgå från lokala geografiska områden där det redan finns samverkansstrukturer uppbyggda. Det innebär att kommunerna samverkar.

Finns delmål för hur mycket självmorden och självmordsförsöken ska minska?
- Vi håller på att arbeta med det i den övergripande handlingsplanen för länet.

Finns en budget för arbetet?
- Delvis.

Vad har du fått för respons?
- Det finns ett stort engagemang och vi lär oss hur vi kan samarbeta ännu bättre, så det här arbetet kommer ge effekter på andra samverkansområden, tror jag.

Vilka samarbetar du med?
- Länets kommuner, Region Värmland, Länsstyrelsen, Svenska kyrkan, Räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket, brett i hälso- och sjukvården, Uppsala- Örebro hälso- och sjukvårdsregion, Folkhälsomyndigheten m.fl.

Vilka utmaningar stöter du på?
- Det är så många frågor som ska prioriteras och det finns så många utmaningar så utmaningen blir att orka hålla i och hålla ut!

Vad har du för uppbackning från politiker i Värmland?
- Värmlands politiker har antagit en 0 vision.

Övrigt du vill tillägga?
- Suicidprevention måste prioriteras men måste också ses i sammanhang och inte som en isolerad fråga.

Läs mer ...

Suicide Zero söker insamlingsansvarig

  • 16 januari 2017 |

Insamlingsansvarig
Över 1500 personer tar sitt liv i Sverige varje år. Det är sex gånger fler än som dör i trafiken. Män står för 70 procent av alla självmord. Ungefär en ungdom i veckan avslutar sitt liv. Suicide Zero fyller en livsviktig funktion för att informera politiker, journalister, vård- och skolpersonal samt allmänheten om hur självmorden kan minska.

Sedan Suicide Zero startade i april 2013 har vi gått från ingenting till att vara den största suicidpreventiva organisationen på sociala medier. I skrivande stund är det över 40 000 som gillar oss på Facebook. Vi har över 500 medlemmar, över 200 volontärer och vi är en viktig röst för att kommunicera kring hur självmord kan förebyggas.

Suicide Zero är personellt sett en liten organisation. För närvarande är vi 1,6 anställda. Men mycket talar för att vi kommer att växa ordentligt i år. Många är de som startat egna insamlingar, skänkt pengar via kampanjer och sms, köpt gåvobrev och skänkt minnesgåvor. Det i kombination med större gåvor gör att vi nu behöver någon som kan bygga upp och arbeta långsiktigt med vår insamling.

Bakgrund
Du behöver ha gedigen erfarenhet från insamlingsarbete i den ideella sektorn. Du har lätt att kommunicera, är serviceorienterad, professionell och är inte rädd för att säga din mening.

Du får gärna ha erfarenhet av KomMed, som är den organisation samt databas för insamling som vi använder. Personal på KomMed är de som i dag sköter vår givarservice.

Det är bra men inte avgörande om du har egen erfarenhet av psykisk ohälsa och självmord i din närhet. Den insamlingsansvarige kommer att spela en mycket viktig roll för att vi ska lyckas med den tillväxt som vi förväntar oss under 2017-2020.

Arbetsuppgifter
Du kommer att ansvara för hur vi lägger upp vår insamlingsstrategi. Du kommer att arbeta med all slags insamling, som privat givande, företagsgivande, digital marknadsföring, försäljning av produkter och även med att sälja in utbildningar och föreläsningar.

Personalvision
Eftersom vi arbetar med att förebygga psykisk ohälsa och självmord så behöver vi föregå med gott exempel. Vår målsättning som arbetsgivare är att vara ett föredöme. 

Suicide Zero är fortfarande en ung organisation som i stor utsträckning bygger på ideellt engagemang. Men med en professionell insamlingsansvarig kommer vi att ta ett stort steg framåt i att säkra intäkter och därigenom bygga upp en stabil och långsiktigt arbetande organisation.

Varaktighet
Ett år 80-100 procent med placering i Stockholm. Stor sannolikhet till förlängning och fast tjänst.

Skicka din ansökan, referenser, löneanspråk och personligt brev till alfred(snabela)suicidezero.se

Skicka din ansökan senast den 18 februari. Anställningen tillsätts så snart som möjligt och vi kommer att intervjua löpande. 

Läs mer ...

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha gava

sms

Kontakt

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba