banner finger

Nyligen publicerat

De skrev en låt efter vännens självmord

  • 09 mars 2017 |

Gaffa

Eva Gelsers och Mats Gaffa Karlssons vän misshandlades. Senare tog vännen sitt liv. I frustration skrev Eva Gelser en låt och donerar under 2017 intäkterna från låten till Suicide Zero. 

Berätta om låten, varför har ni tagit fram den?
- RISE skrevs efter den frustration och önskan om snabbt läkande som uppstod efter att en nära vän blivit oprovocerat misshandlad. Hen tog senare sitt liv. Men om det berodde på misshandeln eller inte vet vi inget om. Så när vår vän Håkan Wester kontaktade oss och frågade om vi var intresserade av att bidra med en temalåt till Suicide Zeros evenemang Karin Boyes Minneslopp så kändes det naturligt att använda RISE. (Karin Boyes minneslopp går av stapeln den 2 september i år. Reds anm.)

Berätta om låtens budskap!
- Vi bär nog alla på en inre djävul som kan vara svår men nödvändig att släppa taget om. Det kan vara en sorg, en ilska, en rädsla eller något annat. Först när vi blir medvetna om att vi "stirrar in djävulens ögon" kan vi göra oss fria. Vi har så mycket kärlek, livskraft och styrka inom oss. När vi använder alla dessa resurser ligger kan vi läkas. En möjlighet som vi tänker och tror finns inom oss alla.

Låten är inspelad för det lopp vår volontär Håkan Wester anordnar i Alingsås. Hur är den tänkt att användas?
- RISE är tänkt att vara temalåt för eventet och alla intäkter från RISE under 2017 går oavkortat till Suicide Zero.

Hur kommer det sig att ni vill stötta Suicide Zero?
- Att arbeta för bättre psykisk hälsa och därigenom öka livslust och livskraft är ett viktigt uppdrag som alla människor har. När Håkan hörde av sig kändes det naturligt och självklart att vara en del av detta arbete.

(Klicka här för att lyssna på låten på Spotify)

Tack säger vi på Suicide Zero för att ni vill stötta oss! Tack vare privatpersoners stöd kan vi fortsätta vårt långsiktiga arbete med att förebygga självmord. Vill även du stötta oss får du gärna bli medlem. Läs mer här: http://suicidezero.se/engagera-dig/bli-medlem

Läs mer ...

Komikern och aktivisten Zinat Pirzadeh ny ambassadör för Suicide Zero

  • 09 mars 2017 |

Foto kometkomedi
Zinat Pirzadeh - ny ambassadör för Suicide Zero. Foto: Kometkomedi

Zinat Pirzadeh har upplevt krig, flykt och att flera nära och kära tagit sina liv. Hon har ett stort engagemang för att hjälpa personer som har det svårt och når i sina kanaler ut till tusentals. Vi på Suicide Zero är stolta över att få hälsa vår fjärde ambassadör välkommen.

Svensk-iranska komikern, skådespelaren, författaren och aktivisten Zinat Pirzadeh är Suicide Zeros fjärde ambassadör. Hon flydde krig och kom som ung mamma till Sverige.
– Jag var 22 år och jag vet hur det är att vara utsatt. Jag har gått igenom många svåra situationer i mitt liv.

Flera av Zinat Pirzadehs närstående har tagit sina liv. Ska självmorden minska borde alla engagera sig för att förebygga självmord, säger hon.
– Vare sig vi är med i Suicide Zero eller inte så måste vi alla vara uppmärksamma, våga fråga och vara ambassadörer för livet. Ibland behövs bara något lite som en kram för att någon ska orka fortsätta. Sedan mår man så bra när man gör något för någon annan, nästan mer än när man gör något för sig själv. Jag brukar säga att den hand som ger är aldrig tom, säger Zinat Pirzadeh.

Cirka 1500 personer tar sina liv varje år i Sverige. En tonåring i veckan. Ungefär 70 procent av alla som tar sitt liv är män. Zinat Pirzadeh var i fjol konferencier till den konsert vår volontär Marie Niljung arrangerat i Karlstad, Våga Fråga. Detta för att göra något åt alla de ofattbara tragedier som inträffar år efter år.
– Det var en självklarhet att ställa upp. Det var så mycket hjärta under konserten och jag hade gåshud hela kvällen.

För att lyfta Suicide Zeros frågor vill Zinat Pirzadeh använda sina föreställningar och andra kanaler för att förmedla och upplysa om att det inte är skamligt att må dåligt. Det hon tycker är viktigast med Suicide Zero är organisationens strävan efter noll självmord.
– Jag vet att det kan låta ouppnåeligt. Men engagemang, närvaro, att man frågar, att man bryr sig, det är så oerhört viktigt. Vi pratar om integration mellan svenskar och utlandsfödda, men är alla svenskar integrerade och sedda? Vi har jättemånga ensamhushåll i Sverige. Det är dags att vi reagerar på det.

– Sedan är det så bra det Suicide Zero gör. Ni är inte läkare och räddar ändå liv. Det är så himla fint och jag är tacksam att få vara en del av det.

Under året planerar Suicide Zero tillsammans med Zinat Pirzadeh att starta kampanjen Kulturarbetare förebygger självmord.

Suicide Zeros övriga ambassadörer är Mattias Sunneborn, Saga Becker och Mia Skäringer.

Läs mer ...

Så här ska självmorden minska på Gotland

  • 04 mars 2017 |

Veronica Hermann Visby
Veronica Hermann samordnar det suicidpreventiva arbetet på Gotland.

Hej Veronica, du samordnar arbetet med att förebygga självmord på Gotland. Berätta om vad du gör?

– Som strateg inom folkhälsa och välfärd arbetar jag med att samordna det suicidpreventiva arbetet inom Region Gotland. Det innebär att jag följer hur de olika verksamheterna i Region Gotland arbetar med suicidprevention och att stödja dem genom att bevaka nationell kunskap inom området. Jag arbetar även med att leda det arbete som regionstyrelsen har ansvar för att genomföra utifrån vårt program för att förebyggan självmord. Ett exempel är att jobba tillsammans med andra aktörer i samhället för att sprida kunskap om psykisk hälsa och att förebygga självmord i befolkningen.

Vad har du fått för insikter på vägen?
– Det blir mer och mer tydligt för mig att det finns ett stort behov av att få prata om psykisk hälsa och självmord. Och människor vill gärna prata om det. De flesta människor, både inom olika organisationer och som privatpersoner, som jag möter i mitt arbete med suicidprevention är väldigt positiva till att vi lyfter ämnet. Jag upplever att det finns en lättnad hos många, över att det blir mer öppenhet kring frågan. Ibland undrar jag om det verkligen finns människor som inte vill prata om självmord eller om alla bara tror att andra inte vill prata om det.
– Det har också blivit tydligt för mig vilken kraft det finns i att göra många olika saker samtidigt och att samarbeta mellan olika verksamheter och organisationer för att förebygga suicid. Trots att det är ett allvarligt problem så finns det på något vis ändå en sorts glädje i att strukturerat ta krafttag i frågan.

Vilka samarbetar du med och hur länge har du arbetat med detta?
– Jag började jobba med suicidprevention 2014 då jag fick i uppdrag att leda arbetet att ta fram ett program för att förebygga självmord inom Region Gotland. Det gjorde jag tillsammans med representanter från alla olika förvaltningar inom regionen: socialtjänsten, hälso- och sjukvård, kultur- och fritid, skola/elevhälsa, teknikförvaltning, serviceförvaltning och samhällsbyggnadsförvaltning och representant för NSPH (nationell samordning för psykisk hälsa). Nu har jag fortsatt samarbete med de olika förvaltningarna och andra myndigheter, exempelvis polis och FINSAM och med ideella organisationer som exempelvis Röda Korset, Suicide Zero, SPES och kyrkan.

Har Gotland ett tydligt mål för hur mycket självmorden och självmordsförsöken ska minska?
– Det är tydligt uttalat att självmordsförsök och självmord ska minska men vi har inte kunnat sätta upp tydliga mål, till exempel att minskning ska ske med viss andel under viss tid. Det beror dels på att vi ännu inte lyckats få fram tillfredsställande statisk över självmordsförsök och dels på att antalet självmord varierar stort mellan åren i vår lilla befolkning så det blir svårt att sätta upp mål i form av andelar.

Om man ser på längre sikt, stämmer det att Gotland har högre självmordsstatistik jämfört med resten av landet?
– Antalet självmord kan variera stort mellan olika år men om vi ser på medeltalen över en tioårsperiod så har vi fler självmord jämfört med snittet i riket. Det är tydligast bland män. Det är även vanligare på Gotland än i riket att både män och kvinnor vårdas på sjukhus efter självmordsförsök.

Stämmer det att den så kallade Gotlandsmodellen var effektiv för att få ner självmorden på Gotland? 
– Det jag har förstått är att självmorden minskade på Gotland efter det arbete som gjordes i den så kallade Gotlandmodellen med bland annat tydligare bedömningar av symtom på depression hos män och utbildningsinsatser i primärvården. De satsningar som gjordes då på utbildningar lever tyvärr inte kvar. Kompetensutveckling inom olika verksamheter, exempelvis inom primärvård är en av de strategier som lyfts fram i det program för att förebygga självmord som gäller sedan oktober 2015. Det finns ett stort behov av att åter igen öka kunskap om tecken på exempelvis depression.

Hur säkerställer ni att de som genomfört ett självmordsförsök får adekvat stöttning efter att de skrivs ut från en vårdinrättning?
– Alla personer som vårdats på avdelning efter självmordsförsök ska få en kontakt med psykiatrin. Där finns tydliga rutiner för stöd och uppföljning av personer som skrivs ut efter självmordsförsök. Inom psykiatrin pågår just nu arbete för att införa personcentrerad vård för att stärka patientens deltagande i planering för att få bättre kvalitet.

Hur säkerställer ni att ni hittar varningssignaler på psykisk ohälsa så tidigt som möjligt? Och hur säkerställer ni då att individen får skyndsam och adekvat hjälp?
– Vi har senaste året jobbat mycket med att sprida kunskap i befolkningen och hos medarbetare i Region Gotland. Tillsammans med olika organisationer har flera olika tillfällen erbjudits med möjlighet att få kunskap och att diskutera. I det utåtriktade arbetet informerar vi om att vi har samlat kunskap om kontaktvägar inom Region Gotland och till olika stödlinjer och organisationer på vår hemsida här: http://www.gotland.se/sjalvmordsforebyggande

– Inom primärvården pågår arbete med triagering, som är ett sätt att bedöma patienter så att de snabbt ska få tid för samtal vid psykisk ohälsa. Både primärvård och psykiatri arbetar så att det ska bli tydligt hur stort behovet är av olika insatser och att planering görs för att möta behovet med rätt kompetens.

– I slutet av 2016 utbildades 16 instruktörer i första hjälpen till psykisk hälsa, inom Region Gotland, FINSAM och ideella organisationer. Målet är att de ska utbilda cirka 200 personer i samhället, under 2017. Förhoppningsvis kommer det att medföra att intresset för utbildningen sprids.

– Vi arbetar även för att säkra rutiner för individuellt krisstöd. Kontaktvägar sprids dels via hemsida och dels via ett framtaget visitkort som exempelvis ambulanspersonal kan ge till personer som i olika krissituationer kan behöva individuellt krisstöd.

– Alla förvaltningar inom Region Gotland har fått i uppdrag att göra en plan för kompetensutveckling kring psykisk hälsa och för att förebygga självmord. Inom elevhälsan och i hälso- och sjukvård, exempelvis i psykiatri och primärvård, används e-utbildningsverktyget SPISS som webbutbildning.

Hur arbetar ni för att utvärdera resultatet av det suicidpreventiva arbetet?
– Vi har kommit fram till att det är svårt att utvärdera arbetet genom att mäta antalet suicid. Detta eftersom statistik behöver analyseras över flera år för att se om det blir en trend med minskat antal. Därför följer vi istället upp vilka åtgärder som görs, att förvaltningarna följer de strategier och uppdrag som lyfts i det självmordsförebyggande programmet och om de har tydliga handlingsplaner.

Suicide Zero följer utvecklingen på Gotland och runt om i Sverige. Det kan vi enbart göra genom privatpersoners stöd. Ett sätt att stödja oss är genom att bli medlem. Fram till den 15 mars 2017 får du även ett kostnadsfritt armband när du blir medlem. Klicka här för att bli medlem: http://suicidezero.se/engagera-dig/bli-medlem

Läs mer ...

Sandviken antar nollvision för självmord

  • 16 mars 2017 |

sandviken

 

Något Suicide Zero arbetar för är att alla regioner, län och kommuner ska ha lokala handlingsplaner för hur självmorden ska minska. Det har nu blivit verklighet i Sandvikens kommun.


Så här skriver Per-Ola Grönberg (L) kommunalråd i Sandviken:
"Jag vill informera er att kommunfullmäktige i Sandvikens kommun på sitt möte den 20 februari antog riksdagens Nollvision för självmord, samt att man ska införa en strategi och ett punktprogram för att förebygga självmord. Detta efter att Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna lagt en motion i ämnet. Endast ett parti av nio representerade var emot, nämligen Vänsterpartiet. Vi: L, M, KD, vill tacka Alfred Skogberg och Suicide Zero för ert engagemang och den föreläsning som Alfred hade för oss i Sandviken som senare ledde fram till en motion och ett positivt bemötande i fullmäktige. Hoppas fler kommuner och regioner/landsting kan följa detta exempel."

Vårt arbete med att påverka politiker och informera om hur självmorden kan minska är bara möjligt tack vare privatpersoners stöd. Vill du stödja vårt arbete så ser vi gärna att du blir medlem för 200 kr per år. Just nu får du dessutom ett kostnadsfritt armband när du blir medlem.

Klicka här för att bli medlem. http://suicidezero.se/engagera-dig/bli-medlem 

Tack!

Läs mer ...

Resan tillbaka till livet - Föreläsning om personlig utveckling

  • 30 januari 2017 |

3AnnelieAnneli 64357081 pD1JxAnneli54225202 Flbs3
Kan du ta dig till Alingsås den 11 mars så kan du ta del av föreläsaren Anneli Westers otroligt starka berättelse om sitt liv. 

Vår volontär Håkan Wester har tagit initiativ till motionsloppet Karin Boyes Minneslopp: "Loppet för dem som inte riktigt orkar " och som går av stapeln i Alingsås den 2 september. Innan dess arrangerar han bland annat en föreläsning och musikuppträdande på Nolbygårds ekobageri och café  i Alingsås. Duon Insight uppträder. Allt detta för att stötta Suicide Zeros arbete.
- Alla kan vi göra något för att uppmärksamma och förhoppningsvis minska de självmord som inträffar i Sverige. Det här är mitt sätt att bidra, säger Håkan Wester.

Föreläsning med äventyraren Anneli Wester
Föreläsaren Anneli Westers liv startade med en trasig mamma och sexuella övergrepp i uppväxten, självskador och vård i sju år inom psykiatrin. En otroligt stark berättelse som magasinet Filter skrivit om här.

I dag är Anneli en efterfrågad föreläsare världen över. Hon berätttar på ett osentimentalt och lättbegripligt sätt varför det blev som det blev. En föresläsning du inte vill missa. Den 11 mars föresläser hon på Nolbygårds ekobageri och café i Alingsås.

Insight
Insight

INSIGHT är duon som nyligen gjort “RISE" - en låt och video för att stötta Suicide Zeros arbete.
De erbjuder konserter och föreläsningar om personlig utveckling och startade för att komma längre i kommunikation och förståelse för varandra och oss själva.
INSIGHT är Eva Gelser & Mats "Gaffa" Karlsson och de skriver låtar om olika vägar till växande och expansion. 

Läs mer om Anneli på http://www.anneliwester.com

Läs mer om grupen Insight på www.insightmusic.se 


Plats: Nolbygårds ekobageri och café. Där erbjuds ekologisk fika av hög kvalitet, se www.nolbygards.se 
Datum: 11/3
Tid: 15 - 19
Kostnad: 100:- Intäkterna går oavkortat till Suicide Zeros verksamhet.
Adress: Ängsvaktaregatan 19, Alingsås
Mejla din anmälan med namn och telefonnummer till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Tel: 0730-676126

Läs mer ...

Suicide Zero inleder samarbete med BlueCall

  • 29 januari 2017 |

bluecall2.JPG
Caroline Rödén och Lisa Löfgren på BlueCall som nu inleder ett samarbete med Suicide Zero.

Att få omedelbart samtalsstöd, det är tanken bakom BlueCall, ett företag och en app med samma namn. Nu inleder Suicide Zero ett samarbete med BlueCall.

När någon mår dåligt dröjer det ofta lång tid innan personen kan få samtalsstöd. Det vill företaget och appen BlueCall ändra på. Så här svarar Caroline Rödén och Lisa Löfgren på hur de arbetar.

Hur kom ni på idén till BlueCall?

– Det började när vi pluggade i Lund/Uppsala. Flera av oss kände att vi mådde dåligt psykiskt. Och folk i vår omgivning gjorde detsamma. Då försökte vi söka stöd men vi hittade inget. Väntetiden för att få hjälp på en vårdcentral var från två månader upp till två år. Att gå till en privat psykolog kostar upp till 1000 kr per timma. Det är inte ett alternativ för många. Med BlueCall vill vi göra samtalsstöd lättillgängligt.

Vilka har startat BlueCall?
– Vi är fyra tjejer: Jag Caroline Rödén har bakgrund inom datateknik från KTH, Lisa Löfgren har bakgrund som marknadsekonom och PR från Uppsala universitet, Charlotte Sparre är psykolog och Tamara Bernard är app-utvecklare.
– För att utveckla appen gjorde vi prototyper och marknadsundersökningar. Vi hittade Tamara, vår app-utvecklare, och gav henne en första prototyp att göra och efter det har vi itererat produkten vilket innebär att man gör om och gör rätt, för att möta kundernas behov och efterfrågan.

Och nu har ni lanserat BlueCall, berätta!
– Vi lanserade BlueCall i september och i dag har vi dagliga stödsamtal. Vi har över 300 stödpersoner och just nu är 100 av dem aktiva. Efter varje samtal får användaren skriva en recension och vi har många väldigt fina recensioner.

Vilka riktar sig BlueCall till?
– BlueCall riktar sig till alla men vår primära målgrupp är ungdomar 18-35 år.

Vilka är det som är stödpersoner?
– Vi har tre nivåer: Den ena är volontärer, personer som är medmänniskor och som vill hjälpa andra. Vi har också mentorer, det är personer med en viss typ av människovårdande yrkesutbildning som sjuksköterskor, eller psykologstudenter under utbildning. Även socionomer är med i den här gruppen. I sista gruppen finns psykoterapeuter och legitimerade psykologer. Den lanserar vi under 2017.

Hur utbildas stödpersonerna?
– Våra stödpersoner har fått ett utbildningsmaterial och har utbildats för att de ska kunna möta de flesta problematiker: Allt från att man haft en dålig dag till att man gjort slut med en partner, en mamma som dött eller vardagsproblem av alla slag.

De med riktigt allvarlig psykisk ohälsa som kanske funderar på att ta sitt liv, är de också rätt målgrupp för er?
– Alla är välkomna att ringa till oss på BlueCall, om vad som helst. Våra stödpersoner som är volontärer (medmänniskor) och mentorer (utbildade inom människovårdande yrke) lyssnar och stöttar den som ringer, oavsett orsak. Om stödpersonen upplever att personen är i behov av vidare stöd, på grund av suicidtankar, hänvisas personen vidare till professionell psykiatrisk vård eller 112.

Hur hanterar stödpersonerna en akut suicidsituation?
– Vid akutsituation lyssnar stödpersonen aktivt, visar att den bryr sig och försöker förmedla hopp om att hjälp finns att få. Stödpersonen är utbildad i att ställa öppna frågor och försöka motivera personen att inte agera förhastat på de akuta suicidtankarna. Stödpersonen försöker sedan uppmuntra personen till att söka sig vidare till professionell hjälp och vara behjälplig i att tillhandahålla med kontaktuppgifter till psykiatrisk akutvård eller 112.

Vilken utbildning har folk som svarar på BlueCall?
– Stödpersonerna får utbildningsmaterial skickat till sig. Det är utformat av Charlotte som är psykologen i teamet. Och även två andra som vi har i vår rådgivningsgrupp. Materialet baseras mestadels på motiverande samtal och i materialet finns hänvisningar till annan hjälp som är mer konkret och som kan hjälpa när det verkligen krisar och någon behöver behandling. Just behandling är ju inget som BlueCall bedriver.

Vad skulle kunna gå fel?
– Att en person förväntar sig att få behandling när vi inte erbjuder det. Och om någon skulle ta sitt liv efter att ha pratat med en stödperson och att den rådgivit fel. Det vi erbjuder en suicidnära är någon att prata med, en medmänniska som verkligen lyssnar. Vi kan inte garantera något men personen kommer att bli stöttad och lyssnad på som den kanske inte blivit annars.

De som svarar på samtalen sitter ensamma, hur har ni tänkt?
– Man sitter ensam för att alla stödpersoner ska kunna vara stöd var man än befinner sig i landet och när man vill. Det ökar då tillgången på antalet stödpersoner som vill engagera sig eftersom platsen inte är begränsad. Stödpersonerna har tillgång till handledning och stöd av våra psykologer i teamet. Vi funderar även på att skapa en Facebook-grupp där de kan konversera med varandra för att få ytterligare stöd om det skulle behövas. Och på längre sikt vill vi även skapa en community för våra stödpersoner där de kan prata med varandra för att skapa den här gemenskapen inom BlueCall. För tanken är att vi ska vara många stödpersoner för att hjälpa många. Och då är det ett perfekt sätt att få folk att interagera och lära sig av varandra.

Behöver ni fler stödpersoner?
– Vi behöver alltid fler stödpersoner. Ju fler desto bättre. Nu försöker vi hitta balans mellan utbud och efterfrågan. Just nu är det fler stödpersoner som finns online än som ringer in. Men i takt med att samtalen blir fler kommer vi att behöva fler stödpersoner.

Hur många ringer?
– Vi har ungefär fem samtal varje dag. Målsättningen är att vi ska hjälpa alla som behöver hjälp. Och hjälp ska man få inom tio sekunder.

Hur många är kvinnor/män som ringer?
– I dagsläget är det 90 procent kvinnor. Men det är lite tidigt för att säkerställa den statistiken.

Hur ska man få män att ringa?
– Genom att minska tabun, så att man får jobba med information som Suicide Zero och Aldrig Ensam gör, få fler ambassadörer, få folk att prata om det, så att det inte blir stigma kring att söka hjälp. Det ska vara ok och till och med coolt att söka hjälp. För alla behöver hjälp någon gång i livet.

Hur ser ni på framtiden?
– Inom ett år ska vi ha kommit fram till vad Sverige behöver och produktutvecklat så att vi får in stora volymer samtal så att vi kan hjälpa många. Inom några år vill vi vara globala.

Vad har ni fått för respons från andra?
– Väldigt positiv, alla tycker det är en fantastisk grej. Det märks att folk vill engagera sig på olika sätt. Företag och organisationer som stöttar oss är exempelvis Aldrig ensam, Suicide Zero, Sting som är Stockholms inkubator, Almi företagspartner, Business challenge och Solna stad. PwC och Vinge. Även Pillerpodden, Under kevlaret och diverse bloggare. Fabege har stöttat med 50 000 kr. Handelsbanken stöttar med rådgivning. Vi vann ett pris i socialt entreprenörskap inom business challenge.
– Jag tycker att alla organisationer ska jobba tillsammans och inte se det som att vi bedriver konkurrerande verksamheter. Hjälps vi åt kan vi kanske få samhället att må bättre. BlueCall är ett komplement till den vård och de stödorganisationer som finns. För att erbjuda det stöd som inte samhället kan erbjuda alla. Behöver man gå i terapi eller behandling så ska man göra det men då finns BlueCall som du kan vända dig till om du behöver någon att prata med.

Gör ni psykiatrins jobb?
– Nej, i förebyggande syfte vill vi hjälpa psykiatrin och avbelasta den. Så att de kan ta emot de personer som verkligen behöver psykiatrisk hjälp. Många kan hjälpas tidigt och då behöver de kanske inte komma till psykiatrin senare.

Övrigt att tillägga?
– Man är alltid anonym och vem som helst kan ringa. Via våra nivåer av samtalsstöd kan man anpassa vad man vill ha. En volontär är en medmänniska som lyssnar och stöttar men vill man ha mer verktyg och jobba med sig själv och få mer stöd med sig själv så kan man exempelvis ringa till en mentor.
– Målet är att ha öppet dygnet runt. I dagsläget har vi satt vissa tider som det alltid ska finnas tillgängliga stödpersoner på måndagar, onsdagar och söndagar kl 19-22. Men man får gärna gå in när som helst och kolla om någon är online, vilket det oftast är.

Här kan du ladda ner BlueCall-appen. Observera att den för närvarande enbart finns för Iphone. En app för Android beräknas tas fram under 2017.

Läs mer ...

Så här arbetar Södermanland för att förebygga självmord

  • 27 januari 2017 |

lotta2
Fler och fler län och kommuner antar handlingsplaner för att förebygga självmord. Södermanland är ett av dessa län. Så här svarar samordnaren Charlotta Skålén på hur arbetet genomförs.


Berätta om hur Södermanland arbetar för att förebygga självmord?

- Arbetet har bedrivits i projektform sedan 2013. Vi har främst satsat på att höja kunskapen bland alla som i sitt yrke kan tänkas komma i kontakt med psykisk ohälsa. I takt med att projektet har blivit känt har vi märkt att det faktiskt berör många yrkesgrupper, inte bara psykiatrin och primärvården som man kanske ser som självklara. Skolan, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Kyrkan, Skatteverket, Räddningstjänsten, Polisen, SOS och många fler möter i sitt arbete människor med suicidtankar. Utöver att höja kunskapen om suicid och suicidprevention har vi arbetat med att stärka samverkan mellan berörda yrkesgrupper.

Vilka samarbetar du med?
- Främst har jag samarbetat med en mycket väl fungerande och kunnig styrgrupp och en referensgrupp med stora kontaktytor. Att vårt interna samarbete har fungerat så bra har varit en framgångsfaktor. Jag har haft tillgång till flera perspektiv, från psykiatriker, psykolog, brandman, polis, folkhälsovetare, skolsköterska och duktiga tjänstemän med stor projektvana. Brukarorganisationer har också involverats.

Vad har du fått för insikter på vägen?
- Vi måste prata mer om hur vi mår! Bortom facebook-lyckan. Genom att dela livets svårigheter upptäcker man att man inte är ensam. Att må dåligt ibland är något som drabbar alla och det är helt normalt. Var tredje patient som söker primärvård lider av psykisk ohälsa. Genom att normalisera livets svängningar tror jag psykisk ohälsa blir mindre dramatisk och mindre stigmatiserad och leder förmodligen också till en minskad press på att vara lycklig och framgångsrik, som ändå ingen kan leva upp till hela tiden!

Har Södermanland ett tydligt mål för hur mycket självmorden och självmordsförsöken ska minska?
- Det går inte att ha något annat än en nollvision, däremot finns inget formellt beslut i skrift vilket kan vara något att fundera på.
Målen vi har är att fortsätta det arbetet som bedrivits i projektform. Vi håller nätverken som startats i och med projektet levande och vi fortsätter att satsa på utbildning och kunskapsspridning.

Hur säkerställer ni att de som genomfört ett självmordsförsök får adekvat stöttning efter att de skrivs ut från en vårdinrättning?
- Vi gör alltid individuella bedömningar. Vi har flera olika typer och nivåer av insatser i samband med utskrivning. Det rör sig om en skala från uppföljning på reguljär öppenvårdsmottagning, till tät kontakt via telefon och/eller hembesök.

Hur säkerställer ni att ni hittar varningssignaler på psykisk ohälsa så tidigt som möjligt? Och hur säkerställer ni då att individen får skyndsam och adekvat hjälp?
- Våra akutenheter är bemannade med erfaren personal som är vana att hantera suicidala patienter. Vi har inte haft något suicid där patienter inte lagts in vid akut kontakt. Suicidriskbedömningarna innefattar en beskrivning av risk- och skyddsfaktorer, för att underlätta den fortlöpande bedömningen av risken.
Detta arbete är en naturlig del av vad den psykiatriska personalen gör. Det är inte möjligt att skriva ner rutiner och följa dessa, eftersom de enskilda ärendena har unika inslag. Likaså är suicidriskbedömning i slutändan ett känslomässigt ställningstagande hos den enskilde medarbetaren.

Hur arbetar ni för att utvärdera resultatet av det suicidpreventiva arbetet?
- För projektets del använder jag mig av landstingets och kommunernas gemensamma FoU-resurs. Vi har tidigt konstaterat att vi inte kan utvärdera om arbetet i projektet i sig leder till ett minskat antal suicid i länet även om det naturligtvis är effektmålet. Däremot kan vi utvärdera om projektet leder till ökad kunskap och en förbättrad samverkan vilket på längre sikt kanske kan visa sig påverka suicidtalen.

Läs mer ...

Hon målar för att ge hopp

  • 26 januari 2017 |

20161001 190253

Efter att hennes son Daniel tagit sitt liv trodde konstnärinnan Annika Kihlmark att hon inte kunde måla mer. Men efter en tid strömmade känslor fram. Genom att måla bearbetar hon sin sorg och hoppas även kunna ge tröst till andra. Nu ställer hon ut och donerar tio procent av intäkterna till Suicide Zero.

Berätta om din konst, vad är det du målar?
– I min konst bearbetar jag sorgen efter min son Daniel som tog sitt liv när han var 24 år. Målningarna är emotionella och expressiva och handlar om döden, och om livet efter Daniel.

Vad betyder målandet för dig?

– Det betyder allt. Efter Daniel trodde jag inte att jag kunde måla. Jag ville inte och var omotiverad Men några månader efter hans död så började jag. Och det strömmade fram hur mycket känslor som helst. Innan målade jag ljusare och fler motiv, men efter att Daniel tagit sitt liv blev det mycket tankar på döden och livet. Och därigenom blev konsten djupare.
– Det jag vill är att beröra, dela med mig och trösta. Och det får jag bevis på att jag gör av dem som köper min konst.

20170119 090611

Du skänker en del av intäkterna till Suicide Zero, varför?

– Suicide Zero betyder så mycket för mig. Jag kämpar mot psykisk ohälsa. Det har varit en drivkraft att jag fått engagera mig och att jag försöker förändra och bidra till att psykisk ohälsa uppmärksammas. I min konst känner jag att jag kan bidra med frågor om utsatthet och ensamhet, och där kommer Suicide Zero in. Därför känns det rätt att donera tio procent av intäkterna till Suicide Zero.

20161220 103916

När pågår utställningen?

– Vernissage är lördagen den 18 februari kl 10-16 på Engelsons galleri på Storkyrkobrinken i Gamla Stan i Stockholm. Söndag är det öppet 11-16. Måndag är det stängt. Tis-tors 11-16.

Läs mer ...

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha gava

sms

Kontakt

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba