banner finger

”Självmord är inte enbart en fråga för sjukvården”

  • 23 november 2017 |

Johan Andreen
Johan Andreen är före detta överläkare i psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Han är även en av ledamöterna i Suicide Zeros styrelse.

Mängder av människor kommer årligen i kontakt med personer som har allvarliga tankar på att ta sitt liv. Men rutiner om hur man bör agera saknas för de flesta. Före detta överläkaren i psykiatri, Johan Andreen, har tagit fram ett dokument, som om det noga följdes av personal inom verksamheter som kommer i kontakt med självmordsnära, sannolikt skulle leda till att ett stort antal självmord skulle kunna förebyggas.

Johan, varför har du tagit fram dokumentet?
- Vi behöver rädda liv. Och självmordsnära är en mycket stor riskgrupp där vi har goda möjligheter att göra skillnad. Hur ofta har vi det när det gäller andra dödsorsaker?

- Sedan är det svårt för de verksamheter där det inte finns specialistkunskaper att ta fram en sådan här rutin. Det här dokumentet är tänkt att förenkla för dem.

Hur stort är behovet av att ha dessa rutiner tänker du?
- Självmord är en av de största dödsorsakerna i vårt samhälle. Enligt forskningen har vi goda möjligheter att minska dödstalen om vi fokuserar våra insatser. Dessutom är självmord oerhört kostsamt, både i mänskligt lidande och samhällsekonomiskt. Behovet av att ha fungerande rutiner är därför fundamentalt. Att ha en plan för alla medarbetare som tydligt visar vad som måste göras i kontakten med en självmordsnära person måste vara lika naturligt som att ha rutiner för exempelvis brand, hot/våld och hjärtstillestånd.

Vad hoppas du kunna underlätta för personal som använder dokumentet?
- Dels är det ett kunskapsdokument. Man kan lätt öka kunskaper om symtom, tecken, riskgrupper, riskfaktorer och hur man kan stötta, se, hjälpa och lotsa rätt. När någon har ett självmordsnära beteende så uppstår naturligt en rädsla och osäkerhet för hur man ska agera. Att därför ha ett dokument som visar på hur situationer kan hanteras underlättar för personalen att göra rätt. Dessutom behövs aktuella telefonnummer och kontaktvägar i vårdkedjan. Dokumentet är helt enkelt en kvalitetssäkring och skänker trygghet.

Finns liknande rutiner i dag? Var i så fall?
- Det jag stött på är att några få verksamheter inom socialtjänsten har haft en skriftlig rutin för hur man hanterar suicidnära klienter. Psykiatriska vårdenheter på specialistnivån har i dag alltid vårdprogram för att arbeta med patienter som har suicidalt beteende. Men om de har tagits fram tillsammans med medarbetarna och om de regelbundet uppdateras, det är mer tveksamt.

Hur ser det ut med kunskapen för att förebygga självmord tycker du?
- Vi behöver alla öka kunskapen och vår beredskap för att hjälpa överallt i samhället där det finns människor i nöd. Då kommer vi förhoppningsvis också att märka att självmorden minskar.

När man talar om självmord dyker ofta psykiatrin upp som den enskilt viktigaste instansen. Hur ser du på det?
- Självmord är inte enbart en fråga för sjukvården. Och absolut inte enbart för den specialiserade psykiatriska vården. Många som tar sitt liv har innan självmordet sökt hjälp hos en allmänläkare. Men även hos en kroppsläkare inom en specialistverksamhet eller på en akutmottagning, och då kanske för något som var ett självmordsförsök men som inte uppfattades så av vården.
- Fler inom vården måste alltså lära sig att fråga efter suicidtankar och att ha rutiner för hur de hanterar självmordsnära.

Har alla som tagit sitt liv haft en vårdkontakt?
- Nej. Enligt statistik saknar över hälften av de som tar sitt liv en pågående vårdkontakt. Endast en fjärdedel har en pågående kontakt inom specialistpsykiatrin. Den resterande delen har en pågående kontakt inom primärvården eller inom annan specialistvård. Alltså måste dels sjukvården som helhet bli bättre på att fånga upp och behandla självmordsnära personer och dels måste andra typer av verksamheter börja känna igen och kunna hjälpa människor med suicidalt beteende.

Vilka övriga yrkesgrupper är viktigast att nå?
- Förutom all personal inom socialtjänsten och i all form av kommunal vård- och stödverksamhet så är det till exempel arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skolan och elevhälsan, företagshälsovården och alla verksamheter samt personalvården inom offentligt och privat näringsliv. Många måste alltså göra mycket mer om självmorden ska kunna minska på allvar.

Klicka här för att läsa Word-dokumentet. Det går bra att ladda ner dokumentet och anpassa det till din verksamhet.

/Alfred Skogberg

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha suicidezero

sms

Kontakt

Kontakta oss

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba