banner finger

Så här ska självmorden minska på Gotland

  • 04 mars 2017 |

Veronica Hermann Visby
Veronica Hermann samordnar det suicidpreventiva arbetet på Gotland.

Hej Veronica, du samordnar arbetet med att förebygga självmord på Gotland. Berätta om vad du gör?

– Som strateg inom folkhälsa och välfärd arbetar jag med att samordna det suicidpreventiva arbetet inom Region Gotland. Det innebär att jag följer hur de olika verksamheterna i Region Gotland arbetar med suicidprevention och att stödja dem genom att bevaka nationell kunskap inom området. Jag arbetar även med att leda det arbete som regionstyrelsen har ansvar för att genomföra utifrån vårt program för att förebyggan självmord. Ett exempel är att jobba tillsammans med andra aktörer i samhället för att sprida kunskap om psykisk hälsa och att förebygga självmord i befolkningen.

Vad har du fått för insikter på vägen?
– Det blir mer och mer tydligt för mig att det finns ett stort behov av att få prata om psykisk hälsa och självmord. Och människor vill gärna prata om det. De flesta människor, både inom olika organisationer och som privatpersoner, som jag möter i mitt arbete med suicidprevention är väldigt positiva till att vi lyfter ämnet. Jag upplever att det finns en lättnad hos många, över att det blir mer öppenhet kring frågan. Ibland undrar jag om det verkligen finns människor som inte vill prata om självmord eller om alla bara tror att andra inte vill prata om det.
– Det har också blivit tydligt för mig vilken kraft det finns i att göra många olika saker samtidigt och att samarbeta mellan olika verksamheter och organisationer för att förebygga suicid. Trots att det är ett allvarligt problem så finns det på något vis ändå en sorts glädje i att strukturerat ta krafttag i frågan.

Vilka samarbetar du med och hur länge har du arbetat med detta?
– Jag började jobba med suicidprevention 2014 då jag fick i uppdrag att leda arbetet att ta fram ett program för att förebygga självmord inom Region Gotland. Det gjorde jag tillsammans med representanter från alla olika förvaltningar inom regionen: socialtjänsten, hälso- och sjukvård, kultur- och fritid, skola/elevhälsa, teknikförvaltning, serviceförvaltning och samhällsbyggnadsförvaltning och representant för NSPH (nationell samordning för psykisk hälsa). Nu har jag fortsatt samarbete med de olika förvaltningarna och andra myndigheter, exempelvis polis och FINSAM och med ideella organisationer som exempelvis Röda Korset, Suicide Zero, SPES och kyrkan.

Har Gotland ett tydligt mål för hur mycket självmorden och självmordsförsöken ska minska?
– Det är tydligt uttalat att självmordsförsök och självmord ska minska men vi har inte kunnat sätta upp tydliga mål, till exempel att minskning ska ske med viss andel under viss tid. Det beror dels på att vi ännu inte lyckats få fram tillfredsställande statisk över självmordsförsök och dels på att antalet självmord varierar stort mellan åren i vår lilla befolkning så det blir svårt att sätta upp mål i form av andelar.

Om man ser på längre sikt, stämmer det att Gotland har högre självmordsstatistik jämfört med resten av landet?
– Antalet självmord kan variera stort mellan olika år men om vi ser på medeltalen över en tioårsperiod så har vi fler självmord jämfört med snittet i riket. Det är tydligast bland män. Det är även vanligare på Gotland än i riket att både män och kvinnor vårdas på sjukhus efter självmordsförsök.

Stämmer det att den så kallade Gotlandsmodellen var effektiv för att få ner självmorden på Gotland? 
– Det jag har förstått är att självmorden minskade på Gotland efter det arbete som gjordes i den så kallade Gotlandmodellen med bland annat tydligare bedömningar av symtom på depression hos män och utbildningsinsatser i primärvården. De satsningar som gjordes då på utbildningar lever tyvärr inte kvar. Kompetensutveckling inom olika verksamheter, exempelvis inom primärvård är en av de strategier som lyfts fram i det program för att förebygga självmord som gäller sedan oktober 2015. Det finns ett stort behov av att åter igen öka kunskap om tecken på exempelvis depression.

Hur säkerställer ni att de som genomfört ett självmordsförsök får adekvat stöttning efter att de skrivs ut från en vårdinrättning?
– Alla personer som vårdats på avdelning efter självmordsförsök ska få en kontakt med psykiatrin. Där finns tydliga rutiner för stöd och uppföljning av personer som skrivs ut efter självmordsförsök. Inom psykiatrin pågår just nu arbete för att införa personcentrerad vård för att stärka patientens deltagande i planering för att få bättre kvalitet.

Hur säkerställer ni att ni hittar varningssignaler på psykisk ohälsa så tidigt som möjligt? Och hur säkerställer ni då att individen får skyndsam och adekvat hjälp?
– Vi har senaste året jobbat mycket med att sprida kunskap i befolkningen och hos medarbetare i Region Gotland. Tillsammans med olika organisationer har flera olika tillfällen erbjudits med möjlighet att få kunskap och att diskutera. I det utåtriktade arbetet informerar vi om att vi har samlat kunskap om kontaktvägar inom Region Gotland och till olika stödlinjer och organisationer på vår hemsida här: http://www.gotland.se/sjalvmordsforebyggande

– Inom primärvården pågår arbete med triagering, som är ett sätt att bedöma patienter så att de snabbt ska få tid för samtal vid psykisk ohälsa. Både primärvård och psykiatri arbetar så att det ska bli tydligt hur stort behovet är av olika insatser och att planering görs för att möta behovet med rätt kompetens.

– I slutet av 2016 utbildades 16 instruktörer i första hjälpen till psykisk hälsa, inom Region Gotland, FINSAM och ideella organisationer. Målet är att de ska utbilda cirka 200 personer i samhället, under 2017. Förhoppningsvis kommer det att medföra att intresset för utbildningen sprids.

– Vi arbetar även för att säkra rutiner för individuellt krisstöd. Kontaktvägar sprids dels via hemsida och dels via ett framtaget visitkort som exempelvis ambulanspersonal kan ge till personer som i olika krissituationer kan behöva individuellt krisstöd.

– Alla förvaltningar inom Region Gotland har fått i uppdrag att göra en plan för kompetensutveckling kring psykisk hälsa och för att förebygga självmord. Inom elevhälsan och i hälso- och sjukvård, exempelvis i psykiatri och primärvård, används e-utbildningsverktyget SPISS som webbutbildning.

Hur arbetar ni för att utvärdera resultatet av det suicidpreventiva arbetet?
– Vi har kommit fram till att det är svårt att utvärdera arbetet genom att mäta antalet suicid. Detta eftersom statistik behöver analyseras över flera år för att se om det blir en trend med minskat antal. Därför följer vi istället upp vilka åtgärder som görs, att förvaltningarna följer de strategier och uppdrag som lyfts i det självmordsförebyggande programmet och om de har tydliga handlingsplaner.

Suicide Zero följer utvecklingen på Gotland och runt om i Sverige. Det kan vi enbart göra genom privatpersoners stöd. Ett sätt att stödja oss är genom att bli medlem. Fram till den 15 mars 2017 får du även ett kostnadsfritt armband när du blir medlem. Klicka här för att bli medlem: http://suicidezero.se/engagera-dig/bli-medlem

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha gava

sms

Kontakt

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba