banner sittande svartvit

Journalister

Varje år tar över 1 500 människor sitt liv i Sverige. Det är nära sex gånger fler än som dör i trafiken. Samtidigt genomförs cirka 15 000 självmordsförsök och ungefär 150 000 bär på självmordstankar.  Detta orsakar ofattbart lidande och kostar samhället många miljarder kronor. Ungefär 40 procent av dödsfallen mellan 15 och 19 år är orsakade av självmord och 30 procent i åldersgruppen 20 till 24 år. De som i störst utsträckning tar sitt liv är 45-64 år.

Varför så tyst om ett angeläget samhällsproblem?
Självmord är förvånande osynligt i mediebevakningen. En viktig orsak är de pressetiska reglerna som gör att många journalister inte rapporterar om självmord både av integritetsskäl och av rädsla för att ”inspirera” till fler självmord.  Kunskapen om hur stort problemet är brister likväl som kunskapen om att självmord kan förebyggas.

Tystnaden, den dåliga granskningen och undermålig rapporteringen har tyvärr bidragit till att befästa tabu, stigma och okunskap kring självmord. Och därigenom har ett av våra största samhällsproblem, som skulle kunnat minska genom journalistisk granskning och allmän debatt, kunnat fortsätta. När medier inte rapporterar händer inte heller lika mycket politiskt. Vetenskapen vet i dag hur vi skulle kunna rädda mängder av dem som tar sina liv men då måste frågan belysas ordentligt.

Media kan även spela en viktig roll och bidra till att förändra negativa attityder till psykisk ohälsa genom större öppenhet. Det finns aktuell forskning att lyfta fram och åtgärder som visar hur det kan gå till. Viktigt är även att media i anknytning till rapporteringen beskriver vart människor kan vända sig om de har psykiska problem och självmordstankar och vilka myndigheter och organisationer som arbetar för att aktivt förebygga och minska självmorden.


Undvik identifikation vid rapportering om självmord!
I de pressetiska reglerna står följande om självmord: ”Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.” Det är på tiden att den regeln görs om.  Den bör bytas ut till “Undvik att skapa identifikation mellan den som tagit sitt liv och den som tar del av rapporteringen.”

För vad betyder egentligen “Iaktta stor försiktighet”?  Säg att en 14-årig pojke som är mobbad läser om en annan 14-årig pojke som också varit mobbad men som tog sitt liv. Han får se närbilder på hur pojken såg ut. Kanske påminner de om varandra. Han får också se platsen där pojken tog sitt liv samt ta del av hur han gick till väga. Då kan identifikation uppstå och den förstnämnde kan tänka “kan han så kan jag”. Så undvik att skapa identifikation mellan den som tagit sitt liv och läsaren/lyssnaren/tittaren.  Ju mer detaljerad information om den som tog sitt liv, metoden som användes och ogenomtänkt språkbruk desto större sannolikhet att den som läser inspireras och kopierar händelsen.

Världshälsoorganisationen, WHO, har ett antal riktlinjer för hur medier bör rapportera om självmord. WHO visar också i mängder av rapporter att okunnig rapportering bidrar till tragedierna. Ett exempel är den tyska TV-serien Death of a student. Inför varje episod visades hur en man ställde sig på ett tågspår och blev påkörd. När serien visades ökade järnvägssuiciden bland 15-19-åringar med 175 procent. Effekten blev densamma när serien repriserades ett par år senare.


Hur kan man bäst rapportera om självmord?
I stället för att skapa identifikation med den som tagit sitt liv kan man fokusera på dem som blir kvar. När efterlevande sätter ord på det de varit med om är det omöjligt att inte bli berörd. Hur har de tagit sig igenom sorgen? Vilket stöd har de fått? Hur har vänner och bekanta reagerat? Dessa berättelser är starka. Och de vittnar om hur mycket bättre vi alla måste bli på att förstå psykisk ohälsa.

Rent språkligt bör man undvika att skriva att någon ”lyckas” ta sitt liv, eller att någon ”väljer” det. Nästan alla som tar sitt liv lider av en psykisk sjukdom som depression. Skriv att någon tar sitt liv istället för att lägga in det värdeladdade ordet ”lyckas”. Suicidbenägna flyr snarare från smärta än ”väljer” att avsluta livet.  Även ordet självmord är laddat och kan uppfattas som skuldbeläggande för den som tagit sitt liv. Det kan i vissa sammanhang ersättas med ordet suicid, som dock kan upplevas som väl tekniskt.

Vi på Suicide Zero har tagit initiativ till ett pris för bästa rapportering om självmord.  Det är tänkt till att inspirera journalister så att fler kan uppmärksamma ett av våra största samhällsproblem.

Stödmaterial för professionella inom media hittar du här!

Om oss

Suicide Zero arbetar för att radikalt minska självmorden.
Vi vill med den ideella organisationens kraft

  • öka kunskapen och bilda opinion kring samhällsproblemet suicid.
  • lyfta fram nytänkande och konkreta
    lösningar för att rädda liv
  • minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

My newsdesk - Suicide Zero
Så gör vi skillnad

Ge en gåva

90konto

swisha gava

sms

Kontakt

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Suicide Zero,
    Travbanan 57, 147 34 Tumba